– Tillsvidarepriser är ingenting vi marknadsför. Lagstiftningen kräver att vi kan ta emot anvisade kunder som inte har gjort ett aktivt val, säger Helena Brandt, privatmarknadschef på Fortum i Sverige, till DN.se.
Om man flyttar men inte väljer en elhandelsleverantör får man ett tillsvidareavtal, ofta med högre elpris än om man hade valt en leverantör aktivt. Elhandelsföretagen sätter det högre priset eftersom de anvisade kunderna kräver mer administration.
– Tillsvidareavtalet är en genomloppsprodukt, kunderna går in, men sen rekommenderar vi kunderna att aktivt göra ett val. Vi försöker kontakta alla våra kunder när de kommer in till oss, bland annat genom fakturan och genom att ringa dem. Det blir ganska höga administrativa kostnader.
Tillsvidarepriset följer svängningarna på elmarknaden, men innan företaget kan ändra priset måste det annonseras minst 15 dagar i förväg, vilket för med sig en annonseringskostnad. Ett tillsvidareavtal innebär också större risker för elhandelsföretagen. Kunderna kan när som helst lämna företaget för ett annat elhandelsföretag.
– Det är en större risk för oss, eftersom kunderna har en kortare uppsägningstid, man kan lämna tillsvidarepriset på en månad, säger Helena Brandt.
Hon säger att man gärna skulle vilja se att kunderna kom in på ett rörligt eller fast pris, men att elhandelsföretaget självt inte kan fatta det beslutet.
– Det är som med en bank. Ett rörligt avtal innebär en risk, och ett fast avtal är som att ha bunden ränta. Vi kan inte lägga kunden på såna avtal om kunden inte har bett om det.
Även på Vattenfall och E-On nämner man risken med att kunden närsomhelst kan lämna företaget som den största orsaken till att tillsvidarepriserna är högre.
– Vi tar en betydligt större risk när vi tar de här kunderna. Vi vet inte så mycket om dem, och de kan i princip lämna när som helst. Vi köper upp el på elbörsen så att vi kan säkra en leverans åt dem, därmed tar vi en risk också, säger Torbjörn Larsson, informatör på E-On.
– En tillsvidarekund är en osäker kund eftersom den kan byta elhandlare på dagen, helt enkelt. Då står Vattenfall där med den upphandlade volymen av el, säger Viktoria Raft, informatör på Vattenfall.
På E-On tror man dock att de flesta av deras tillsvidarekunder inte bryr sig nämnvärt ifall de har ett tillsvidareavtal eller inte. Nästan alla deras inaktiva elkunder bor i lägenhet, och prisskillnaden mellan ett tillsvidareavtal och ett annat avtal där uppgår till cirka 400 kronor per år.
– Jag bor själv i lägenhet och har relativt låg elkostnad. Trots att det har varit smällkallt nu i två vintrar är det ingenting som har berört lägenhetskunder speciellt mycket, eftersom de inte använder el för uppvärmning. Avtalsformen har så pass liten påverkan på den slutliga elkostnaden, så det triggar inte tillsvidarekunden att sätta sig in i vilket avtal man ska välja, säger Torbjörn Larsson.
– Men avtalsformen innebär en högre risk för oss när det gäller att handla upp el för säker leverans. Då kan man tycka att några kronor mer i månaden är en rimlig merkostnad för att kunna byta elhandelsföretag närsomhelst, säger han.
Alla elhandelsföretag ser ändå helst att man som tillsvidarekund faktiskt väljer ett avtal för sin el.
– Vi tycker att det är väldigt viktigt att våra kunder väljer ett avtal. Det ger både oss och våra kunder en bättre situation. Vi försöker kontakta alla våra kunder när de kommer in till oss, säger Helena Brandt på Fortum.
Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att se om man kan minska eller avveckla prisskillnaderna som finns mellan tillsvidareavtal och rörliga avtal.
– Om regelverket ändras så kommer vi att följa det. Vi kommer alltid att ge våra kunder rådet att göra ett val. Att inte ligga kvar på tillsvidarepriset, säger Helena Brandt på Fortum.