Han är den börs-vd som sitter närmast den politiska makten. Han är emot EMU.
Ratos kontor har statsminister Göran Perssons tjänstebostad Sagerska huset som granne på ena sidan, Rosenbad på andra sidan gatan och Arne Karlsson, vd för investmentbolaget Ratos sedan fyra år tillbaka, har utsikt mot Riksdagshuset från sitt fönster.
Han ser EMU som ett politiskt projekt som kan fungera i teorin men aldrig i praktiken.
- EMU skulle fungera utmärkt om aldrig något av medlemsländerna fick problem med inflation, deflation, naturkatastrofer, dåliga regeringar, arbetslöshet eller överhettning. Och EMU är ett projekt som ska vara för evigt, så ingen av de här sakerna får någonsin hända igen. Det tror inte jag på, säger Arne Karlsson.
Han ger som exempel att en oljeprischock inte skulle påverka England i samma utsträckning som Sverige och Finland. Och kan sådana händelser inte korrigeras i det finansiella systemet, så blir det i det reala: till exempel med högre arbetslöshet och lägre vinster för företagen.
Redan nu, fyra år efter att tolv länder låste sina växelkurser och gick med i EMU, tycker han att bristerna syns tydligt.
- I Tyskland har man jätteproblem och skulle behöva sänka räntorna eller kanske devalvera för att få fart på exportindustrin och sedan kunna göra förändringar i välfärdssystemen. I Spanien och Irland är situationen den motsatta; ekonomin är överhettad och räntorna borde gå upp.
Arne Karlsson tycker att EU och EMU alltmer blir ett politiskt projekt, med en större byråkratiskt överbyggnad och mer ideologiska inslag.
- Egentligen borde de som är emot EMU vara för och tvärtom. Många som säger ja till EMU är i vanliga fall emot politisk inblandning.
Kan ett litet land som Sverige klara sig utanför EMU?
- Ja, Sverige har visat en fantastisk anpassningsförmåga i kristider. Jämför med Japan, som i dag brottas med delvis samma problem som Sverige hade för tio år sedan.
För Sverige talar också att det är ett relativt gott företagsklimat, anser han och nämner vilket stort intresse det var från stora, multinationella koncerner att vara i Stockholm under IT-yran.
Arne Karlsson understryker att hans EMU-engagemang är strikt privat och inte har med Ratos eller hans jobb där att göra. På Ratos är hans uppdrag i stället att leda arbetet med att köpa, utveckla, förvalta och sälja onoterade bolag. På finanssvenska kallas det private equity.
Ofta köps era bolag av utlänningar. Är inte det att sälja ut svenska bolag?
- Jag vill avdramatisera ägandet. Det är inte oviktigt, men olika ägare behövs i olika faser, säger Arne Karlsson.
Han anser att det fortfarande finns långsiktiga, men inte eviga, ägare och att vi får vänja oss vid att bolag oftare byter ägare.
Utlandsflykten tycker han är överdriven
- Företag säljs ut och köps tillbaka. Lindab (med stuprännor som mest kända produkt) hamnade i dansk ägo, men nu är det svenskt igen. Svenskar köper kontinuerligt företag utomlands och om världen fungerar som den ska är det inga problem med detta.
Problemet i Sverige, tycker han, är bristen på privat sparande och möjligheterna att bygga upp kapital.
- Den bristen gör att fler bolag försvinner utomlands. För oss var det till exempel svårt att säga nej när hotelljätten Hilton ville köpa Scandic. Vi hade annars bra planer för företaget att växa på egen hand utomlands. Men kan man sälja till svenska köpare så gör man gärna det.
Han uppskattar att under hans tid på Ratos har man seriöst gått igenom 500 bolag, merparten på eget initiativ. I dag är det ett tiotal tänkbara köp som Ratos arbetar intensivt med.
- Det går nästan alltid att göra bra affärer i alla branscher.
Arne Karlsson beskriver hur de går igenom börslistor, räknar på nyckeltal, tittar på ägarstrukturer och tar kontakt med familjeägda bolag.
- Sedan försöker vi allmänt snappa upp vad som händer, till exempel var Ratos kan komma in och lösa upp ett komplicerat ägande. Och vid ett tillfälle såg jag ett okänt företagsnamn på en varubil som gav idéer till en annan affär.
Ratosaktien har gått betydligt bättre än börsen i snitt, även i år. Det är en seger för Arne Karlsson eftersom finansmarknaden var ganska skeptisk till hans idéer om Ratos inriktning när han tillträdde.
Arne Karlsson å sin sida är skeptisk till stora kurslyft framöver.
- Det har varit en tjugoårig lång, fin boom med en aktiekultur där värden stiger oavbrutet. Det blir svårare att tjäna lika mycket framöver, tror jag, och vi har inte lärt oss att tänka ensiffrigt när det gäller avkastning ännu.