Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

En av sex betalar dyrt för usla elavtal

Hela 780.000 elkunder betalar för mycket för elen. Det visar en ny granskning som Energimarknadsinspektionen, EI, gjort. Och de kan lätt bli av med de dåliga avtalen.

I slutet av 1999 fick svenska elkunder möjlighet att välja elleverantör. För de kunder som inte gjorde något aktivt val blev nätägaren skyldig att anvisa kunden till en elhandlare – ett tillsvidarepris, eller så kallat anvisningsavtal tecknas.

I dag är det 17 procent av alla kunder som inte har gjort något val och det innebär att de betalar i snitt 30 procent mer än om de valt ett rörligt avtal.

– Vi tycker att det är onödigt stora prisskillnader och vi ser att kunderna har avtalet under en längre period, säger Energi­marknads­inspektionens general­direktör Anne Vadasz Nilsson.

Typkunden som har det dyra avtalet är en person som flyttat, bor i en mindre lägenhet, och förbrukar upp till 2.000 kilowattimmar per år. Men granskningen visar också att boende i större lägenheter eller villor med högre elförbrukning har de dåliga avtalen. Det handlar om hushåll som förbrukar från 5 000 kilowattimmar och uppåt utgör nästan en femtedel av alla de som har de dyra avtalen.

– Det överraskade oss att de var så många. För dem som förbrukar 5.000 kilowattimmar handlar det om större pengar. En villaägare kan spara minst 2.000 kronor, säger EI:s generaldirektör Anne Vadasz Nilsson.

Nu vill hon se en skärpning av ellagen som tvingar bolagen att informera kunderna om att de ska välja elavtal.

– Vi informerar på sajten elpriskollen.se om hur kunderna ska välja avtal, men vi når inte den här gruppen kunder. Vi föreslår att före­tagen ska ha en informationsplikt i samband med att de skickar ut fakturan, säger Anne Vadasz Nilsson.

Bolagen uppger att närmare 50 procent behåller tillsvidareavtalet längre än ett år innan de väljer ett annat avtal.

– Det är väldigt länge, säger hon.

Energimarknadsinspektionen har bara tillsynsansvar för nätbolaget, inte för elhandlarna som skickar kundernas räkning för elförbrukningen.

– Vi hoppas att regeringen ger oss nya verktyg för att få ner antalet inaktiva kunder, säger Anne Vadasz Nilsson.

Ytterligare ett problem är att olika bolag använder olika namn på anvisningsavtalet. Några exempel är tillsvidarepris, normalpris och standardpris. Det bidrar till förvirring och det blir svårare för kunderna att jämföra priserna. EI har föreslagit att alla bolag ska använda anvisningsavtal som benämning.

Bo Hesselgren , chef för Konsumenternas elrådgivningsbyrå, känner väl till de dyra anvisnings­avtalen, men är överraskad över att så många hushåll har hög förbrukning.

– Dessutom har prisskillnaderna blivit större mellan de vanliga elavtalen och anvisningsavtalen. Det betyder att det har blivit ännu viktigare att välja avtal, säger han.

PDF: Här är de granskade bolagen – se listan på avtal

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.