Vid årsskiftet lämnar Arnold Schwarzenegger posten som guvernör i Kalifornien.
Det är långt ifrån någon solskenshistoria som möter hans efterträdare Jerry Brown. Delstaten, som är världens åttonde största ekonomi, tyngs av svåra ekonomiska problem.
Filmstjärnor, IT-meckat Silicon Valley, surfare och en tillbakalutad attityd. Det är några av de saker som många säkert associerar med USA:s folkrikaste delstat Kalifornien med 37 miljoner invånare. Men här finns en mörkare sida: Kaliforniens ekonomi är i en djup kris.
Republikanen Arnold Schwarzenegger, the governator som han kallas numera, lämnar ifrån sig en delstat med jättelikt underskott och bland de högsta arbetslöshetstalen i USA. Bara i Nevada och Michigan går fler utan jobb.
Nu står den gyllene staten inför kraftiga besparingar i alltifrån sjukvård till utbildning. Samtidigt sänks lönerna för de offentliganställda. Delstatens problem är så allvarliga att offentliganställda förra året inte ens fick ut hela sin lön. I stället fick de så kallade IOU:s, en form av skuldebrev till staten. Med ett underskott i finanserna på 25 miljarder dollar de kommande åren har kreditmarknaden straffat Kalifornien med det lägsta kreditbetyget av alla USA:s 50 delstater.
Hur kunde det gå så snett? Kalifornien är förstås som hela USA starkt drabbat av finanskrisen med ett ras i fastighetspriserna och indragna krediter. Men här tycks krisen djupare.
Förklaringarna är flera. Många pekar på det politiska systemet med ett stort inslag av direktdemokrati. Politikerna låter väljarna rösta i frågor som rör alltifrån skatter till bruket av marijuana. Det har minskat manöverutrymmet i budgetfrågor då det visat sig att folket för det mesta är emot högre skatter och lägre utgifter.
– Att låta mig rösta om saker är en dålig idé av samma skäl som det var en dålig idé att ge mig ett kreditkort: jag älskar saker men jag hatar att betala för dem. Och det visar sig att många människor är precis som jag. Den 19 maj röstade väljarna i Kalifornien ner alla fem förslagen till budgetbesparingar och skattehöjningar som skulle spara 21 miljarder dollar, konstaterar skribenten och Kalifornienbon Joel Stein i Time Magazine.
Till det kommer lagen om att det krävs att två tredjedelar av den lagstiftande församlingen i delstaten för att få igenom skattehöjningar. Det är svårt när inget av partierna har den majoriteten.
Kalifornien har haft kroniska problem att över huvud taget få igenom budgetar på senare år. Den senaste var hundra dagar försenad efter hätska åsiktsskillnader mellan demokrater, mer benägna att höja skatter, och republikaner, som hellre sänker utgifterna.
Samtidigt är Kalifornien genom sitt skattesystem ovanligt känsligt för förändringar i konjunkturen. Delstaten har valt att taxera inkomster och kapitalvinster snarare än fastigheter, vilket sänker inkomsterna kraftigt när jobb går förlorade.
Schwarzeneggers efterträdare, demokraten Jerry Brown, är en rutinerad politiker. Den 72-årige Brown var guvernör i Kalifornien 1975–83 och har dessutom försökt bli president i tre valrörelser.
Brown lär fortsätta på Schwarzeneggers inslagna linje att sänka utgifterna. Men han tycks tro på ett lyckligt slut som i filmerna.
– Det här är stället för Hollywoodfilmer, det är stället för rymdskepp, det är stället för vindkraftverk. Det är stället för alla typer av idéer … kan vi samla spontaniteten och kreativiteten i Kalifornien, kan vi förvandla det som är ett sammanbrott till ett genombrott? sade han i ett valtal.