Ekonomi

”En märklig prognos”

Robert Bergqvist, chefsekonom på bankkoncernen SEB, tycker att det är en märklig prognos.

– Jag skulle betrakta den ekonomiska prognosen som optimistisk. Vi får ett riktigt svagt lågkonjukturår 2012 men 2013 och 2014 ser ut att bli högkonjunkturår för Sverige. Ur det perspektivet kan jag inte förstå regeringens dysterhet.

Hans teori är att regeringen försöker skapa ett krismedvetande, kortsiktigt, men samtidigt inte stänga dörren för framtida reformer.

– Då måste man ha ett konjunkturförlopp som visar att vi mot slutet av mandatperioden har en situation där tillväxten är stark, och att vi då kommer tillbaka till ett överskott och därmed kan fortsätta med reformerna.

Annika Winsth, chefekonom Nordea, tycker att sifferunderlaget till statsbudgeten ser rimligt ut men tror att satsningen på sänkt restaurangmoms är felaktig.

– Det är en ganska dyr och inte särskilt effektiv åtgärd, säger hon.

Hon tycker det hade varit bättre att satsa på arbetsmarknadsåtgärder och möjligen stöd till kommunerna.

– Det är viktigt att inte kommunerna börjar säga upp folk i det här läget.

Winsth ifrågasätter även regeringens planer för 2013, där man räknar med en tillväxt på 3,5 procent och samtidigt i en debattartikel föreslår olika stimulanser för nästan 17 miljarder kronor.

– Med den tillväxten ska man ha strukturåtgärder och inte efterfrågestimulans. Varför ska du stimulera tillväxten när du har 3,5 procent i tillväxt, mot normalt 2,5 procent i tillväxt?

Hon delar regeringens bedömning om reformutrymmet, med en låg tillväxt och balans i statsbudgeten. Hon tror liksom regeringen även att det kan bli aktuellt för Riksbanken att sänka reporäntan, när arbetslösheten stiger igen.

– Inflationen är inte samma bekymmer i det läget. Och historiskt har det varit så att Riksbanken fokuserar på arbetslösheten när den stiger.

Robert Bergqvist på SEB välkomnar samtidigt regeringens satsning när det gäller ungdomsarbetslösheten, som han befarar kommer att ligga kvar på en hög nivå.

– De initiativ de presenterat i dag kommer inte att räcka men de erkänner behovet av arbetsmarknadspolitik.

– Tidigare var regeringen alldeles för optimistisk med sina 4 procent. Nu är man snarare för pessimistisk när det gäller nästa år (1,3 procent). Prognosen för 2013 (3,5 procent) är en konsekvens av att arbetslösheten ska ner till 5 procent 2015-16 och då måste BNP växa med 3,5 procent. Det är alltså snarare en kalkyl än en prognos, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson.

– USA och resten av världen kommer att ha en svag tillväxt 2013 och det är svårt att se hur det då utan vidare skulle bli fart på svensk ekonomi.

– Jag tycker att det finns en viss manodepressivitet i prognosarbetet som faktiskt inte gynnar den ekonomiska politiken och det är ganska allvarligt, fortsätter hon.

Hon påpekar att regeringens prognos för prisökningarna för nästa år är något lägre än Swedbanks.

– Jag tror att regeringen har med räntesänkningar i sin prognos. Jag delar bedömningen att inflationen kommer att falla tillbaka och egentligen bör man titta på siffrorna som exkluderar Riksbankens räntehöjningar. Då har svensk ekonomi fortfarande en ganska beskedlig inflation.

– Då är jag mer oroad över att arbetslösheten förväntas stiga. Regeringen ser uppenbarligen inte något större reformutrymme förrän ekonomin stärks igen 2013. Det innebär att vi får en ganska procyklisk finanspolitik, där man bara satsar när tiderna blir bättre. Idén med målet att det ska bli överskott med 1 procent under en konjunkturcykel är ju att det får bli lite mindre under svagare tider. Men nu vågar man inte tillåta det, vilket innebär att arbetslösheten närmar sig 8 procent igen, säger Cecilia Hermansson och tillägger att regeringen i stället kunde våga satsa lite mer på till exempel infrastrukturen.

Mats Dillén, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI), välkomnar att regeringen beslutat att satsa på 15 miljarder i ofinansierade reformer 2012, vilket är väsentligt högre än vad som ingick i den prognos på 10 miljarder kronor som KI lade fram med i augusti.

– Det tycker vi är bra, säger han.

Dillén tillägger samtidigt att KI rekommenderar 30 miljarder kronor för 2012, alltså dubbelt så mycket som det nu ser ut att bli.

– Budgeten är ett steg i rätt riktning, men vår uppfattning är fortfarande att svensk ekonomi skulle behöva en mer expansiv finanspolitik än vad som förs i dag.

Han tillägger att det är fullt möjligt att finansminister Anders Borg kan komma med mer stimulansåtgärder framöver.

Regeringens budget är för försiktig, tycker Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström, som oroas av bristen på reformambitioner.

”Regeringen konstaterar själv att sysselsättningen viker och arbetslösheten ökar nästa år. Då måste svaret vara ett företagsklimat som uppmuntrar företag att investera och utvecklas i Sverige. Det är endast så vi på sikt kan stärka konkurrenskraften och se till att Sverige har motståndskraft när det stormar i världsekonomin”, skriver Urban Bäckström i en kommentar till budgetpropositionen.

Han anser att det finns positiva reformambitioner i regeringens budget, men att de inte räcker.

– Regeringen måste under mandatperioden återkomma med konkreta förslag när det gäller ett bättre företagsklimat. Jag tänker särskilt på behovet av en bättre fungerande arbetsmarknad och på Sveriges internationellt sett höga kapitalskatter och marginalskatter.

Det är bra att regeringen satsar mer på arbetsmarknadspolitiken, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark i en kommentar. Samtidigt efterlyser hon fler åtgärder.

”Det är också viktigt att investera bort en stor del av ungas riktigt stora arbetslöshetsproblem, att så många saknar fullständig gymnasieutbildning”, skriver hon.

Eva Nordmark anser bland annat att regeringen borde införa en utbildningsgaranti för alla som är yngre än 25 år och satsa på praktikplatser för akademiker.

” Mot bakgrund av den mörka bild regeringen samtidigt målar upp borde det finnas mer av aktiv stimulanspolitik för att motverka konjunkturnedgången. Sverige står inför stora behov av investeringar och det är klokt att sjösätta många av dessa när det finns stor ledig kapacitet i ekonomin.”

Här kan du diskutera budgeten.