Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Enkelt för välfärdsbolag undvika skatt

Välfärdsföretagen får varje år mångmiljardbelopp av ­skattebetalarnas pengar. Men viljan att betala skatt är låg. De fem största välfärds­bolagen omsatte förra taxeringsåret 22,4 miljarder kronor, hade en vinst på uppskattningsvis 1,2 miljarder – och betalade bara 26 miljoner ­kronor i skatt.

Frågan om vinster i välfärden har seglat upp som en av de viktigaste frågorna i valet i september. Det som har stuckit i ögonen på väljarna är hur stora koncerner de senaste åren har tjänat miljardsummor samtidigt som de har använt avancerade ränteupplägg för att slippa betala skatt.

DN har undersökt hur mycket pengar de största välfärdskoncernerna har betalat i bolagsskatt.

När det gäller de fem riskkapital- och investmentbolagsägda jättarna – Ambea, Capio, Attendo, Academedia och Aleris – syns en tydlig trend när det kommer till viljan att betala skatt.

Skolkoncernen Academedia hade under det delade räkenskapsåret 2012 en omsättning på 4,7 miljarder kronor. Bolaget redovisade en vinst före skatt och finansiella kostnader på 378 miljoner och betalade 17 miljoner i bolagsskatt. Ställt mot koncernens rörelsevinst ger det en skatt på fyra procent, vilket ska visa sig vara en hög siffra i sammanhanget.

Capio och Ambea omsatte 4,2 respektive 4,7 miljarder kronor i  Sverige. De hade en vinst på 165 respektive 188 miljoner. I skatt betalade vårdkoncernerna 4,5 miljoner respektive 357.000 kronor. Det innebär 2,7 procent av Capios rörelseresultat och knappt 0,2 procent av Ambeas.

Attendo och Aleris hade en omsättning på 4,7 respektive 4,1 miljarder kronor och betalade 2,8 respektive 1,3 miljoner kronor i skatt. De har inte velat redovisa för DN hur stort rörelseresultat de har haft i sina svenska verksamheter. Men förutsatt att de har en marginal som är något sånär lik konkurrenternas borde det innebära en vinst på mellan cirka 200 och 250 miljoner kronor. Det gör att även de har betalat försvinnande lite i bolagsskatt under 2012.

Räknat på en uppskattad rörelsevinst på 1,2 miljarder betalade bolagen sammanlagt 2 procent skatt under förra taxeringsåret. Tydligast ovilja att betala skatt fanns i vårdjättarna Capio, Attendo och Ambea (se tabell). Men även i de företagen dök det då och då upp skatteinbetalningar.

– Normalt sett är det väldigt låg skatt och de flesta betalar ingen skatt alls. Men det kan bli skatt när man har köpt in ett bolag men inte kunnat ge koncernbidrag första året. Det kan man först efter år två, förklarar Börje Noring, skatterevisor på Skatteverket.

DN har kontaktat samtliga bolag för att höra deras förklaring till de blygsamma skatteinbetalningarna. Gensvaret har varit blandat. Academedias finansdirektör Eola Änggård Runsten hävdar att koncernen aldrig har använt sig av räntesnurror. Hon menar att det bästa sättet att visa hur mycket skatt ett bolag har betalat är att jämföra med vins­ten före skatt.

– Det blir lite tokigt att sätta skatten i relation till rörelseresultatet, säger hon och hänvisar till att räntorna på koncernens banklån är avdragsgilla.

Aleris koncernchef Liselott Kilaas förklarar den låga skatten med att bolaget gjorde stora investeringar under 2012 och att det påverkade summan man betalade i bolagsskatt. Åren dessförinnan var skatte­inbetalningarna högre.

– Det är en del av vår strategi att investera för att möta både dagens och morgondagens behov, säger hon.

Ingen i Attendos ledningsgrupp vill kommentera företagets skattefacit. Enligt presschefen Charlotte Näsström Morén ligger det inte på bolaget att kommentera hur ägarna sköter finansieringsfrågorna.

”Vi tar inte position i val som våra ägare gör kring hur företaget är finansierat, bland annat vad gäller skattefrågor”, skriver hon i ett mejl där hon även slår fast att bolaget har slopat ränteavdragen på sina aktieägarlån.

Inte heller ledningen för det bolag som betalade minst i bolagsskatt förra året, Ambea, vill kommentera materialet. Av alla koncernens bolag var det bara tre som under 2012 betalade små summor i skatt.

Capios kommunikationschef Henrik Brehmer skriver i ett mejl att bolaget i dag har gjort sig av med sina aktieägarlån och i stället lutar sig mot en finansiering bestående av eget kapital och banklån.

DN:s granskning är unik i sitt slag. Det har i medierna ofta beskrivits hur mycket välfärdsföretagen har tjänat och hur mycket pengar som har skickats till ägarna med hjälp av räntesnurror. Men aldrig tidigare har siffrorna ställts mot hur mycket bolagen de facto har betalat i skatt. Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson jämför siffrorna med andra bolag.

– Jag skulle gissa att det mesta av det här är inom lagens ram. Men det här är låg skatt jämfört med vad bolagssektorn totalt betalar, säger han.

Här är ägarna till bolagen

Merparten av den privata välfärdsverksamheten ägs av riskkapitalbolag med bas i Sverige och Storbritannien. Bolagen har i många fall använt sig av aggressiva ränteupplägg för att skicka pengar förbi Skatteverket till sina ägare via skatteparadis.

Attendo, omsorg
Ägare: IK Investment Partners

Aleris, sjukvård och omsorg
Ägare: Investor

Ambea, omsorg och bemanning
Ägare: Triton, KKR

Capio, sjukvård
Ägare: Nordic Capital, Apax Partners

Academedia, förskola och skola
Ägare: EQT

Så här gjorde vi

Skatteverkets bild är att flera av bolagen har använt sig av avancerade upplägg för att undvika skatt. Enkelt uttryckt har de med dyra lån från sina aktieägare och banker skickat miljardsummor ur landet via räntebetalningar och utdelningar – utan att pengarna har passerat Skatteverket.

För att ställa skatteinbetalningar i relation till hur mycket bolagen tjänat har DN tittat på företagens rörelseresultat, alltså vinsten före ränteavdrag och skatt. Baksidan är att vi inte tar hänsyn till räntekostnader som inte är en del av skatteupplägget.

Uppgifterna om bolagen kommer från årsredovisningar och Skatteverket. För att få en total bild av hur mycket skatt bolagen har betalat har DN begärt ut uppgifter om den statliga inkomstskatten i varje enskilt bolag i respektive koncern.

Så fungerar räntesnurran

• Räntesnurrorna är räntor som sätts på interna lån inom en koncern. De förbjöds 2013.

• Genom att låta ett bolag i Sverige att till hög ränta ta stora lån från ett ägarbolag i ett skatteparadis, var det möjligt att dramatiskt minska skatten i Sverige.

Rörelsevinst avgör bolagsskatten

• Det är svårt att säga hur mycket bolagen borde betala i skatt, Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson vill inte nämna någon siffra och bolagen bryter inte mot någon lag genom sina upplägg.

• DN har räknat på skatten i förhållande till bolagens rörelsevinst. Procentsatsen går inte att jämföra direkt med bolagsskattesatsen som ligger på 22 procent. Den beräknas på bolagets skattepliktiga vinst, det vill säga vinsten efter att alla avdrag har gjorts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.