Efter långa förhandlingar kunde EU:s finansministrar under natten till måndagen enas om ett nytt räddningspaket för eventuella framtida Greklandsfall. Förhandlingarna skedde i kamp mot klockan eftersom ministrarna ville ha en lösning klar när finansmarknaderna öppnade i Asien. Till varje pris ville de undvika samma finansiella kaos som präglade förra veckan då, Portugal och Spanien fick känna av marknadens attacker och skuldfrossan spred sig.
– Det är ett mycket omfattande program som nu läggs på plats för att säkra finansiell stabilitet och få slut på den här vargflocksjakten på de länder som har brister i sin finanspolitik och därmed upplevs som svagare, sade Anders Borg efter mötets slut.
EU:s del i paketet uppgår till 500 miljarder euro, där merparten – 440 miljarder euro – ska kunna användas på samma sätt som det nyss beslutade lånepaketet till Grekland på 110 miljarder euro. Dessutom utvidgas en redan existerande nödfond för icke-euroländer med 60 miljarder euro för att också kunna omfatta euroländer. Ovanpå detta bidrar IMF med minst 220 miljarder euro.
– Det här räcker väldigt långt. Vi gör bedömningen att när marknaden nu öppnar under natten ska detta vara tillräckligt för att ha säkrat stabiliteten, sade Borg.
Det är euroländerna som genom bilaterala lån eller garantier ska säkra de 440 miljarderna, om paketet behöver aktiveras.
Men även Sverige kan komma att bidra, trots att det handlar om pengar till euroländer.
– Det kommer vi i så fall besluta från land till land, när ett land har bekymmer och ansöker om de här pengarna. Vi är inte medlemmar i euron och vi är följaktligen inte legalt omfattade. Men vi har naturligtvis beredskap att pröva varje program för sig, sade Anders Borg.
I överenskommelsen ingår också att Portugal och Spanien lovar att göra ännu mer än vad de hittills lovat för att få ner sina budgetunderskott i år och nästa år. Den 18 maj måste de kunna presentera ytterligare åtgärder.
– De har skäl att bidra till stabiliteten i Europa. De har mycket stora underskott och det är de som tillsammans med Grekland har skapat mycket osäkerhet, säger Borg.
– Nu gör vi ett antal åtgärder som ska säkra upp stabiliteten. Då är det naturligtvis så att om de länder som varit i första raden av diskussionen vidtar ytterligare åtgärder så minskar behovet av att de lånar, säger Borg.
Europeiska centralbanken (ECB) meddelade under natten att den kommer att stödköpa medlemsländernas statsobligationer i syfte att minska de spänningar på marknaderna som skuldkrisen skapat.
ECB-chefen Jean-Claude Trichet sade så sent som i torsdags att ECB inte diskuterat den åtgärden, men spekulationerna har fortsatt kring att banken skulle tvingas till så drastiska åtgärder.
ECB säger i ett uttalande att storleken på stödköpen ännu inte fastställts.
ECB kan inte köpa direkt från regeringar, som Federal Reserve i USA och den brittiska centralbanken gjorde under finanskrisen, utan tvingas kringgå reglerna genom att köpa statsobligationer i andra hand via banker.
Greklands president Karolos Papoulias kallade på måndagen partierna till krissamtal samtidigt som regeringen är redo att presentera en pensionsreform som väntas väcka en storm av protester.
Samtalen bojkottas av Kommunistpartiet och vänsterpartiet Syriza, som hjälpt till att iscensätta omfattande protester mot regeringens besparingsplaner och det internationella räddningspaket.
Papoulias varnade i förra veckan för att Grekland "stod på avgrundens brant" efter de våldsamma protesterna mot regeringens planer och tre människor dödades av brandbomber.
Regeringen väntas på måndagen godkänna en plan för översyn av pensionssystemet, höja pensionsåldern för kvinnor till 65 år och öka antalet år som anställda måste betala pensionsavgifter.
Reformen kommer ovanpå tidigare fattade beslut om att ta bort en 13:e och 14:e månatlig pensionsbonus som nyligen getts till pensionärer.
– Mina föräldrar kommer att förlora 10.000 euro om året på grund av avskaffandet av pensionsbonusarna, säger en fysikstuderande och aktivist, vars föräldrar tidigare varit universitetslektorer.