Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Enormt matsvinn – så många ton äpplen ruttnar bort

Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård, och Björn Bernhardson på den ideella konsumentföreningen Äkta vara.
Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård, och Björn Bernhardson på den ideella konsumentföreningen Äkta vara. Foto: Rebecca Berg/Fredrik Funck/Pressbild

Ett gigantiskt matsvinn pågår i det tysta just nu under hösten. I svenska trädgårdar ruttnar hundratusentals ton äpplen stillsamt bort. Där förstörs varje år mer än dubbelt så mycket som vi köper i handeln.

Ett gigantiskt matsvinn pågår i det tysta just nu under hösten. I svenska trädgårdar ruttnar hundratusentals ton äpplen bort, där förstörs varje år mer än dubbelt så mycket som vi köper för att äta.

I år är det riktigt gott om äpplen, träden dignar av frukt och en hel del ligger säkert redan på marken. Där ruttnar också mycket bort trots att frukten är fullt ätbar.

I svenska privata trädgårdar finns kapacitet för cirka 280 tusen ton äpple per år, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet och Fritidsodlingens riksorganisation. Men det är det så lite som fem procent, eller cirka 15 tusen ton, som äts upp.

Hela 265 tusen ton äpple kan i teorin alltså bli matsvinn. Det svinnet är mer än dubbelt så mycket som de 120 tusen ton som finns i handeln varje år. Och nästan fyra av fem äpplen är importerade.

– När man pratar om matsvinn i vanliga fall, handlar det om det som slängs i kommersiell produktion, distribution, i butik och hemma. Fritidsodlade äpplen finns inte med i debatten, den maten är redan hemma och slängs, säger Björn Bernhardson på den ideella konsumentföreningen Äkta vara.

Läs också: I Strängnäs tar skolor hand om äpplen

Sedan några år tillbaka har organisationen en fruktförmedling på nätet. Där kan personer med för mycket äpplen paras ihop med människor som vill ha äpplen. På nätet och i sociala medier finns flera liknande initiativ.

 

På vår sajt finns en karta där de som har frukt kan sätta en kartnål och skriva en kommentar om frukten och hur den kan skördas.

 

– På vår sajt finns en karta där de som har frukt kan sätta en kartnål och skriva en kommentar om frukten och hur den kan skördas. På Facebook har vi en tjänst där de som vill ha frukt skriver det så att de kan bli kontaktade av dem som har, säger Björn Bernhardson.

Foto: TTFoto: TT

Efterfrågan på ekologisk frukt har ökat så mycket i affärerna att det är svårt för producenterna att hinna med. Och den allra största delen som säljs är importerad. Äpplen i privata trädgårdar är inte ekomärkt men kan i princip betraktas som ekologiska.

– Som privatperson har du inte tillgång till bekämpningsmedel, så man kan mer eller mindre säga att den hemodlade frukten är ekologisk, säger Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård.

Hon har författat flera rapporter till SLU om fritidsodling där det framgår att bara en liten del av allt som odlas tas tillvara, i genomsnitt handlar det om en femtedel, 20 procent. Viktmässigt är de största grödorna äpple, vinbär och potatis.

– Både kunskap och förståelse för det hemodlade har försvunnit. Vi har blivit så bortskämda att vi nästan hellre köper i affär än plockar våra egna äpplen, säger Lise-Lotte Björkman och fortsätter:

– Men det handlar också om att vi inte tar oss tid att lagra, sylta och safta. Det sitter inte i ryggmärgen att man gör ett syltkok samtidigt som man lagar middag.

 

Det sitter inte i ryggmärgen att man gör ett syltkok samtidigt som man lagar middag.

 

Hon säger att hon kan ana att intresset har börjat öka. I sitt jobb som trädgårdsrådgivare ser hon en ökning i frågor som handlar om odlingsteknik både när det gäller prydnadsväxter och nyttoväxter.

Björn Bernhardson har en vision om en allmän kraftsamling mot det stora svinnet av äpplen och skulle gärna se att kommunerna ålades att ha en strategi mot svinnet.

– Om de hade det skulle det kunna innebära musterier öppna till specialpris eller att skolor hade Operation dagsverke där eleverna plockade frukt som togs till vara i skolköken, säger Björn Bernhardson.

Han anser att ett av skälen till att äppelsvinnet fortsätter i det tysta är att det inte finns något kommersiellt intresse av att ta tillvara frukten.

– Tvärtom. Skulle folk använda äpplena så skulle importörerna av frukt få problem, säger Björn Bernhardson och fortsätter:

– Det är ganska sjukt egentligen. I Sverige skulle vi kunna vara självförsörjande på äpplen åtminstone åtta månader om året. Men det är som om industrin och försörjningskedjan vill köra på med importerad frukt året runt, säger han.

Foto: Johan Andersson

Tips. Det här kan du göra

Det här kan du göra med frukten

  • Musta dina äpplen. Alltfler musterier har öppnat, det finns även mobila sådana. Nu går det även bra att pastörisera musten och få den i box.
  • Har du för mycket frukt kan du skänka bort den. Ta med till jobbet, ge till vänner eller ställ ut en låda utanför tomten.
  • På nätet finns flera grupper där de som har frukt och de som vill ha frukt kan mötas. Till exempel fruktkartan.se, aktavara.org/frukformedlingen, pallafrukt.se, palla.nu (kommer och plockar frukt för att göra must)

 

Lise-Lotte Björkmans tips för att lagra äpplen:

  • Hur äpplen lagras beror på sort.
  • Sommarsorter går knappt att lagra, de måste ätas eller tillredas ganska omgående.
  • Höst och vintersorter går att lagra. Det enklaste sättet är att sätta frisk frukt i en plastpåse och suga ur luften, stänga till och sätta svalt. Du kan ha dem skuggigt ute på till exempel balkongen tills det blir frost, annars så svalt som möjligt.
  • Ett annat enkelt sätt är att bara skära äpplen i bitar och frysa in för att sedan använda till bakning och matlagning. Ska de användas för tillagning behöver de inte förvällas.
Läs mer. Här tas äpplena till vara
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.