Tallin.
Lite stukat men med ett fortsatt starkt självförtroende har Estland rest sig ur den ekonomiska krisen. Men arbetslösheten är fortfarande bland de högsta i EU och brist på utbildning bland befolkningen riskerar att bli ett hot mot utvecklingen.
I Gamla stan i Tallinn försöker inkastare i medeltidskläder locka frusna turister att välja just deras restaurang. En kort promenad genom snödrivorna därifrån ligger stadens arbetsförmedling, dit 26-åriga Kaili Kunto är en av dem som kommit för att prata med en handläggare den här dagen. Hon hoppas på att få jobb i just turistsektorn.
– Det finns en del lediga jobb att söka, men konkurrensen är stor om varje plats, konstaterar hon.
Efter knappt sex månader som arbetslös har hon fortfarande kvar sin a-kassa på cirka 900 euro i månaden, något under halva hennes tidigare lön. Men den upphör om ett par veckor. Då är det socialbidrag som gäller.
Från att ha legat på nära 20 procent för ett år sedan sjunker nu den totala arbetslösheten i Estland. Samtidigt stiger långtidsarbetslösheten.
En tredjedel av dem som saknar arbete har bara gått grundskola eller gymnasium.
– Det är vår stora utmaning. Vi måste kunna locka investerare till Estland med kompetent personal, säger Siim Sarapuu, chef för arbetsförmedlingen i Tallinn och Harjumaa.
Under högkonjunkturen fanns det dubbelt så många lediga jobb som det fanns arbetslösa i Tallinnområdet. Då gick det att få mängder av arbeten – och hög lön – utan att ha vare sig utbildning eller tidigare erfarenhet.
– Många är inte motiverade att ta sämre jobb med sämre betalt. Men så kan man inte tänka. Situationen är annorlunda i dag.
Siim Sarapuu tror mycket på IT och servicesektorn i framtiden, där jobben redan har börjat strömma in. Inom IT börjar företagen redan få problem med att hitta personal.
Många invånare talar dessutom endast ryska, vilket försämrar deras möjligheter när det är servicejobben som ökar. Arbetslösheten uppskattas vara högre bland ryssar, men någon exakt statistik finns inte.
– Vi har provat med språkkurser men statistik visar att mindre än tio procent av dem som gick fick jobb efteråt. Man lär sig inte estniska på 300 timmar.
Precis som i Sverige går det att få praktik och vidareutbildning genom arbetsförmedlingen. Men Siim Sarapuu betonar att alternativen noga ska anpassas efter behoven på arbetsmarknaden. Näringslivet har stort inflytande över arbetsmarknadspolitikens utformning.
– I början av förra året var det svårt att veta vilka kurser vi skulle erbjuda. Nu börjar det klarna vilken personal företagen söker efter.
Men att döma av svaren från ungdomar
På stan som DN Ekonomi talar med verkar lusten att välja utbildning efter var det finns jobb i framtiden inte särskilt stor.
Ulla Simone Möldre slutar gymnasiet i vår och vill bli apotekare. Alla hennes kompisar väljer vidareutbildning efter intresse.
– Jag tror det kommer att bli svårt att hitta jobb. Men man måste satsa på något man tycker är roligt, säger hon.