Grekland behöver en nystart där man lämnar det förgångna bakom sig. Dess moderna historia är fylld med skuldkriser och statsbankrutter, från tidigt 1800-tal och framåt. Men redan hos de gamla grekerna stod betalningsmoralen inte alltid så högt i kurs.
En av de tidigast omtalade skuldkriserna ska ha inträffat i Syrakusa, en grekisk koloni i södra Italien som styrdes av tyrannen Dionysos. Han hade lånat av medborgarna, men kunde inte betala igen. I stället krävde han in alla pengar, under hot om dödsstraff, och stämplade om mynten från en drakma till två drakmer.
Följden måste ha blivit hög inflation, åtminstone med 100 procent, och finansiellt kaos. Åtgärder av det slaget har även senare utnyttjats i Grekland, med likartat resultat. Under huvuddelen av sin moderna historia, som sträcker sig närmare 2000 år tillbaka i tiden, har grekiska staten varit i bankrutt.
Sedan Grekland på 1820-talet blev självständigt från turkiskt styre hann landet gå omkull inte mindre än fyra gånger innan seklet var slut.
Under en del av perioden stod man under brittisk tvångsförvaltning, eftersom utländska långivare inte fick sina pengar tillbaka.
Därefter inträffade en bankrutt 1932, då alla inhemska skulder skrevs ner till en fjärde-del av sitt tidigare värde. Då dröjde det ända till 1964 innan Grekland hade återvunnit sin kreditvärdighet. Innan dess hade det in-träffat både en bankkris en period med hyperinflation.
Denna sorglustiga historia, som har skildrats av ekonomerna Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff, visar prov på vad de kallar ”seriebankrutter” – ett invant beteende som det är svårt att ta sig ur. För Grekland verkar det snart vara dags igen, efter ett längre uppehåll som delvis beror på att man har skyddats av att ingå i EU och euroområdet.
Grekerna har länge fått lida av statens dåliga betalningsmoral. Gång på gång har de blivit svikna, vilket ger grund för deras djupt rotade misstro mot offentliga makthavare.
Sådant smittar av sig: Bristen på pålitlig statsmakt gör det naturligt för den enskilde att endast lita på sig själv eller andra närstående. Det utgör i sin tur grunden för ett klientsystem där det ses som naturligt att använda gemensamma tillgångar till att gynna egna intressen.
För dagens Grekland är det en utmaning att bryta med sin korruptionsbelastade historia. Denna upprensning skulle vara ett kraftprov, värdigt de grekiska myternas Herakles. Men numera saknas hjältar med övernaturliga krafter, vilket gör att den fortsatta berättelsen går mot en oviss utgång.