På toppmötet den 9 december i Bryssel gav EU-ledarna sig själva en tio dagars frist för att få ihop 200 miljarder euro till den räddningsfond som ska upprättas i Internationella valutafondens (IMF) regi. När fristen gick mot sitt slut hade EU:s finansministrar på måndagskvällen en telefonkonferens för att diskutera sina bidrag och vilka villkor som ska gälla. IMF-fonden ska byggas vid sidan av euroländernas egen permanenta räddningsfond.

Finansministrarna inom eurozonen enades till slut om att de 17 medlemsländerna ska bidra med totalt 150 miljarder euro till fonden, och ber nu övriga EU-länder och omvärlden att ställa upp med reste

Finansminister Anders Borg (M) gav på måndagskvällen inget besked om hur mycket Sverige ställer upp med i slutänden. Sverige har tidigare utfäst sig att ställa upp med som mest 11 miljarder euro (cirka 100 miljarder kronor). Men hur mycket det blir till slut beror enligt Borg på hur mycket andra EU-länder bidrar med, liksom med hur mycket länder utanför EU lägger till.

– Det får inte bli någon gräddfil för europeiska länder, sade Borg.

Hittills har intresset varit svalt från övriga världen. De övriga EU-länderna utanför eurozonen som lovat bidra är Danmark, Tjeckien och Polen.

Tyskland kommer som vanligt att få bidra med mest pengar. Centralbankschefen Jens Weidmann har sagt 45 miljarder euro, men vill då att andra icke-euroländer också ställer upp, inom och utanför EU.

Att ge IMF en större roll i räddningsaktionen av eurozonen är en viktig pusselbit för att återfå marknadens förtroende och att förhindra att krisen sprider sig till fler länder och banker.