EU-maskineriet famlar efter lösningar på skuldkrisen som allvarligt hotar flera länder. Samtidigt våndas Italiens parlament inför ett avgörande åtstramningsbeslut, och en ny räntechock har drabbat krislandet Irland.
Varken ECB, EU-kommissionen eller Irlands regering kunde hejda finansmarknadens angrepp på Dublin. Moody's sänkning av Irlands kreditbetyg till skräpnivå raderade ut det mesta av det förtroende Irland hade.
Räntan på en tvåårig irländsk statsobligation rusade på onsdagen upp över rekordhöga 20 procent, vilket kan jämföras med 2,06 procent för svenska statspapper med samma löptid. Räntegapet är den premie marknaden kräver då man ser en stor risk för att Irland ställer in betalningarna.
Samtidigt stärktes bilden av ett EU-maskineri oförmöget att enas. Det verkade inte ens gå att enas om man hade bokat ett krismöte till senare i veckan eller inte.
Alla vill få bukt på skuldkrisen, som sprider sig till allt större länder och hotar att skapa ett finansiellt chocktillstånd. Men alla har sina egna idéer om hur det ska gå till.
Italiens ekonomiminister Giulio Tremonti har exempelvis dammat av ett tidigare ratat förslag om gemensamma euro-obligationer, som skulle kunna hjälpa krisländer att få ned lånekostnaderna.
Samtidigt försökte han säkra stöd i parlamentet för sitt åtstramningspaket på 40 miljarder euro för Italien till och med 2014. En avgörande omröstning väntas på fredag.
Misslyckas Tremonti befaras skuldkrisen slå till på allvar i Rom. Då står plötsligt eurozonens tredje största ekonomi på spel.
Från Tyskland kom samtidigt motreaktioner på det mesta som läckt ut från krismötena mellan EU:s finansministrar i Bryssel i veckan. Inte minst från Jens Weidmann, chefen för Bundesbank och ECB-ledamot.
Att använda krisfonden EFSF för stödköp av obligationer på andrahandsmarknaden beskriver han som dyrt och farligt.
Han upprepar även att det inte går att godta grekiska obligationer som säkerhet för lån om Grekland ställer in betalningarna.
– Det handlar om centralbankens trovärdighet. Det är inte vår uppgift att finansiera insolventa banker, och inte länder heller.
Han passar även på att ifrågasätta förbundskansler Angela Merkels krav på att banker är med och bidrar till nästa stödpaket till Grekland.
På onsdagen meddelade också Internationella valutafonden (IMF) att man bedömer att Grekland nu är i behov av 71 miljarder euro från EU-länderna och 33 miljarder från den privata sektorn. Strax därpå meddelade kreditvärderingsinstitutet Fitch att man sänker Greklands kreditbetyg tre nivåer, från B+ till CCC.