För andra gången på kort tid gör sig nu EU berett att rädda ett euroland i kris. Storbritannien, som inte deltar i eurosamarbetet, är redo att ge stöd till Irland, men några svenska pengar blir det inte.
– Just i dag är det inte aktuellt, säger finansminister Anders Borg (M) om att Sverige skulle delta i en irländsk räddningsaktion.
– Som det nu ser ut förs den här diskussionen helt i eurogruppen. Är det det som är grunden för diskussionerna är det också naturligt att det är de som bär det finansiella ansvaret för detta, fortsätter Borg.
Arbetet med att utforma stöd till Irland har intensifierats efter det att pressen ökat både från finansmarknader och andra euroländer, som Portugal och Spanien, som inte vill dras med den irländska smittan när de ska låna.
En delegation från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) är på väg till Dublin för att tillsammans med irländska myndigheter se vilket stöd den problemtyngda banksektorn behöver.
Irland har ännu inte bett om hjälp, vilket skulle vara ett förödmjukande steg att ta. Att Storbritannien nu erbjuder sig att låna ut pengar känns extra hårt i den irländska folksjälen, som vill klara sig utan hjälp från sin store granne.
Men Storbritannien har klara ekonomiska skäl för sin generositet. Den brittiska finanssektorn skulle skadas svårt om irländska banker kollapsar.
– Irland är vår närmaste granne. Och det är i Storbritanniens intresse att den irländska ekonomin är framgångsrik och att vi har ett stabilt banksystem, sade den brittiske finansministern George Osborne i Bryssel.
Det scenario som nu spelas upp känns igen från i våras då Greklands kris skakade hela euroområdet. Då pågick också febril aktivitet för att förbereda en räddningsaktion. Resultatet blev ett paket på 110 miljarder euro för Grekland och senare tvingades EU också att sätta upp ett skyddsnät på 750 miljarder euro tillsammans med IMF för att lugna marknaden och avleda attackerna mot euron.
Detta nät spänns nu för att vara redo att fånga upp Irland, den dag det behövs.
Räddningsfonderna från i våras är dock bara en tillfällig lösning. Arbete pågår därför för att skapa en permanent räddningsfond från 2013. Till onsdagens finansministermöte i Bryssel föreslog Anders Borg en finansieringsmodell för denna fond enligt samma princip som i miljöpolitiken: förorenaren betalar. I det här fallet länder med höga skulder.
– Det kan inte vara så att de mest välskötta länderna alltid får bära den tyngsta bördan, utan länder som bidrar till osäkerheten bör också bidra till finansieringen, säger Borg.