bryssel.
EU skärper tonen mot Ryssland och Ukraina. Kommer länderna inte fram till någon lösning i gaskonflikten i helgen väntar någon typ av straff i relationerna, hotar EU. Ett toppmöte i Moskva på lördagen ska diskutera frågan.
- Det här är sista chansen för Ryssland och Ukraina att lösa gaskonflikten, sade EU-kommissionens talesman Johannes Laitenberger vid ett pressmöte på fredagen. Kvarstår dödläget, så väntar någon sorts straff för båda länderna.
- Situationen är väldigt allvarlig. Når vi ingen lösning i helgen måste vi punkt för punkt gå igenom vår relation med Ryssland och Ukraina, vi kan inte fortsätta som om det vore business as usual, sade Johannes Laitenberger.
Möjliga åtgärder kan vara att frysa samtalen om ett nytt partnerskapsavtal med Ryssland eller dra tillbaka stödet för landets inträde i världshandelsorgansationen WTO.
Gasbråket har nu pågått i över två veckor och lämnat flera hundra tusen européer utan värme. Sammantaget påverkas 18 länder av gasbristen och i Slovakien bedöms tusen företag ha fått stänga ned sedan kranarna stängdes av.
I helgen träffas Rysslands och Ukrainas premiärministrar, Vladimir Putin och Julia Timosjenko, i Moskva för att diskutera frågan. Även EU deltar med EU-kommissionären med ansvar för energi, Andris Piebalgs, och Tjeckiens industriminister Martin Riman.
- Vi ser på det här mötet som ett testfall på deras trovärdighet som gasleverantörer, sade Laitenberger.
Samtidigt tittar ett antal europeiska energibolag på möjligheten att bilda ett konsortium som ser till att tillräckligt med gas kommer till ledningarna. Det italienska bolaget Eni SpA, tyska Eon, franska Gaz de France Suez och ett österrikiskt energibolag skulle bidra med gas som gör det tekniskt möjligt att gas flödar till Europa igen.
Förslaget har stöd av Ryssland och dess gasjätte Gazprom.
Den direkta orsaken till gaskonflikten är ett kontraktsbråk mellan ryska Gazprom och ukrainska Naftagaz. Gazprom anser att Naftagaz betalar alldeles för lite för gasen och dessutom stjäl en del som är ämnad för Europa på vägen.
I bakgrunden finns politiska spänningar mellan Ukraina och Ryssland. Ryssland gillar varken att Ukraina stödde Georgien i sommarens krig eller att landet har ambitioner att gå med i Nato och EU.