Bryssel.
EU:s stormakter Tyskland och Frankrike gör nu stora eftergifter för att få Sverige, Danmark och övriga icke euroländer att ansluta sig till den nya finanspakten. Det framgår av det senaste kompromissförslaget, som DN tagit del av.
Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy har gjort stora inrikespolitiska utspel om att den nya finanspakten ska leda till att samtliga medlemsländer skriver in i grundlagen att de ska hålla sina statsbudgetar i balans. Det kravet drev de också igenom vid EU-toppmötet 8–9 december.
Men efter jul- och nyårshelgens förhandlingar har det kravet nu strukits i det tredje utkastet till fördragstext. Nu krävs endast att regler om budgetbalans ska skrivas in varje lands ”nationella lagstiftning ... helst i konstitutionen”.
Kravet på att budgetar absolut inte får gå med underskott har också gjorts mer flexibelt. Underskott tillåts vid lågkonjunkturer och ska bedömas över längre perioder.
Det här innebär att den svenska budgetlagen av allt att döma är tillräcklig för att uppfylla kraven för finanspakten till och med om Sverige i framtiden skulle ansluta sig till euron.
Det senaste kompromissförslaget täcker troligen också Danmarks kravlista för att kunna gå med i pakten.
I det utkast till fördragsändring som regeringschefernas chefsrådgivare förhandlar om slås det också fast att endast en av de 16 paragraferna ska gälla för de länder som inte ingår i eurozonen. Det är paragraf 14 där det sägs att finanspaktens nya krav på budgetdisciplin börjar gälla för icke-euro-länder först den dag de går över till euron.
När EU-ledarna i december misslyckades att nå enighet om en fördragsförändring efter att brittiske premiärministern David Cameron lagt in sitt veto riskerade de 27 länderna att splittras i tre delar, med de 17 euroländerna, 9 icke-euroländer och Storbritannien. Sedan dess har framför allt Tyskland, enligt vad DN erfar, ansträngt sig för att försöka lappa ihop unionen igen och få så många länder som möjligt att ansluta sig.
Storbritannien har inbjudits att delta som observatör i förhandlingarna om finanspakten. I kompromissförslaget slås nu också fast att inga beslut som tas i den nya pakten ska ”underminera den inre marknaden”, vilket har varit ett brittiskt krav.
Det sägs också uttryckligt att ambitionen är att finanspakten ska bli en kortlivad historia. Senast om fem år ska det prövas om den kan föras in i EU-fördraget och gälla för samtliga medlemsländer.
Det här förklarar varför statsminister Fredrik Reinfeldt på torsdagen deklarerade att han vill att Sverige ska gå med i den nya finanspakten och varför Danmarks socialdemokratiska statsminister Helle Thorning-Schmidt tidigare i veckan uttalade sig så positivt om sitt lands medlemskap.
Svenska regeringens förhandlare kommer i början av nästa vecka att informera Socialdemokraterna om förhandlingsläget.