Greklands premiärminister Giorgos Papandreou har nu formellt bett om ett andra räddningspaket för att klara landet från ekonomisk kollaps. Fjolårets paket på 110 miljarder euro räcker inte, vilket stått klart en tid.
På det pågående toppmötet i Bryssel fick Papandreou stöd för att det i början av juli ska ges klartecken för nästa utbetalning på tolv miljarder euro och att euroländerna och Internationella valutafonden (IMF) ska ta fram det nya räddningspaketet.
Nästa utbetalning är helt nödvändig för att hålla landet flytande till september. I söndags stoppade euroländerna utbetalningen, eftersom det grekiska parlamentet ännu inte har klubbat det tuffa sparpaket som långivarna kräver. På den punkten har inget ändrats. Beslut om hårda nedskärningar, högre skatter och privatiseringar är fortfarande nyckeln till pengarna.
Det första räddningspaketet finansierades helt av euroländerna och IMF. Så kommer det också att bli när paket nummer två lanseras. Varken Sverige eller andra länder utanför eurosamarbetet bidrar, inte heller indirekt via någon kris- eller stabilitetsfond, underströk statsminister Fredrik Reinfeldt vid en pressträff.
– Inget av det var uppe till diskussion, sade han.
Papandreou klarade en förtroendeomröstning med knapp marginal i veckan. Med samma knappa majoritet väntas han få stöd för åtgärdspaketet. EU-ledarna manar dock alla grekiska partier att ta nationellt ansvar och ställa sig bakom huvudinriktningen i paketet.
– Det är en signal om nödvändigheten av brett stöd i den grekiska politiken, sade Reinfeldt.
EU-kommissionen har föreslagit att pengar i olika EU-fonder ska användas i projekt för att få fart på den grekiska tillväxten och skapa jobb. Det är inga nya pengar, utan handlar om att se till att tillgängliga pengar så snabbt som möjligt kan flyta in i projekten. EU-kommissionen tänker sig en miljard euro, vilket är småpengar för ett land som har en statsskuld på runt 340 miljarder euro. Men det kan ändå som något slags morot bland alla piskor som viner mot Aten just nu. EU-ledarna ställde sig bakom EU-kommissionens idé.
I de slutsatser som på fredagsmorgonen började cirkulera för att tas upp på toppmötet understryks, med adress till grekiska myndigheter "och alla politiska partier", att åtgärderna behöver beslutas och är "en fråga om brådska de närmaste dagarna" för att möta landets finansieringsbehov i juli.
Euroländernas regeringar, som till stor del ska stå för notan i form av lån, manas att vara klara för beslut i början av juli.
I fråga om den privata sektorns delaktighet i finansieringen understryks att dessa ska vara "informella och frivilliga".
I den mycket kontroversiella delen om migration står slutsatserna fast vid att det är av avgörande vikt att arbetet med en gemensam och likvärdig asylpolitik ska vara färdigt nästa år. Men det nya gemensamma systemet får samtidigt inte öka de totala kostnaderna för medlemsstaterna, heter det.
Vidare erkänns i slutsatserna den "svåra situation" vissa medlemsstater står inför sedan oron utbröt i Nordafrika och sedan många flyktingar därifrån sökt sig till EU.
EU och medlemsstaterna kommer att fortsätta ge operativ hjälp och finansiellt stöd, lovar toppmötet.
I slutsatserna välkomnas att förhandlingarna med Kroatien om medlemskap i unionen 2014 avslutas i juni. Siktet är inställt på att ett slutligt avtal med landet om inträde kan undertecknas före utgången av 2011.
Flera medlemsstater har dock tidigare luftat synpunkter om att flera av de kroatiska reformerna för att nå EU-nivå hittills bara har utlovats men inte genomförts och att EU fortsatt behöver övervaka landets framsteg.
Nu förs därför nya meningar in i slutsatserna om att Kroatien bör fortsätta reformerna, "särskilt i fråga om juridik och grundläggande rättigheter". Vidare fastslår texten att en övervakning kommer att ge en "nödvändig försäkran" till Kroatien och nuvarande medlemsstater.
En laddad fråga för toppmötet på fredagen är om skarpare inre gränskontroll tillfälligt ska tillåtas i Schengenunionen vid extrema situationer.
Statsminister Fredrik Reinfeldt luftade den svenska skepticismen i frågan på torsdagskvällen.
– Vi tror djupt på fri rörlighet inom Europeiska unionen och redan i dag finns det i Schengenöverenskommelsen möjlighet att återinföra nationella gränser, exempelvis vid huliganism, sade han.
Han tycker att förslagen som ligger för beslut är oklara, eftersom de möjligheter han nämner redan finns.
– Jag kommer att försvara idén om öppenhet och kanske tala emot dem som talar för mycket om att sätta upp gränser.
Reinfeldt påpekade också att Sverige har lång tradition av att ta emot många asylsökande.
– Mycket större antal än vad vi nu står inför i Europa, länkat till Nordafrika.
– Vi tycker att det här ryms inom den kapacitet som de europeiska länderna borde kunna ta hand om, fortsatte Reinfeldt.
Han underströk också att Europa behöver arbetskraftsinvandring för att upprätthålla den höga välfärdsnivån.
– Därför är det lite svårt att förstå alla de här diskussionerna om att hålla folk borta. Jag tycker att vi behöver bättre förhållanden för dem att komma hit, och att arbeta och stanna.
I utkastet till slutsatser finns också en stark skrivning mot den syriska regimen:
"Europeiska rådet fördömer i kraftfulla ordalag det pågående förtryck och det oacceptabla och chockerande våld som den syriska regimen fortsätter att utöva på sina egna medborgare", heter det.
Genom våldet och förtrycket sätter regimen sin egen legitimitet i fråga och de "ansvariga för brott och våld mot civila måste lagföras", anser rådet, som också godkänner nya EU-sanktioner mot Syrien och ger stöd till ansträngningar för att FN:s säkerhetsråd ska kunna agera mot landet.
Vidare oroas rådet fortfarande över läget i Jemen och "vädjar till alla parter att upphöra med våldet, respektera de mänskliga rättigheterna och iaktta det permanenta vapenstilleståndet samt välkomnar vicepresidentens åtagande i detta syfte".
Rådet uttalar även sitt fulla stöd för FN-resolutionerna om Libyen och manar landets ledare Muammar Khaddafi att "omedelbart avsäga sig makten".