EU-ledarna startade toppmötets andra dag med att underteckna den nya finanspakten, som ska skärpa budgetdisciplinen ytterligare och förhindra nya skuldkriser framöver.
Avtalet undertecknades av 25 medlemsländer, eftersom Storbritannien sagt blankt nej och Tjeckien tills vidare väljer att stå utanför.
Nästa steg är att de 25 länderna ska ratificera pakten, i de flesta fall i de nationella parlamenten. I Irland blir det dock en folkomröstning.
Flera icke-euroländer inför paktens regler)
- Vi tycker det är bra att det inrättas en finanspakt för de 17 euroländerna. Vi tror att vi med detta som stöd kommer att få bättre ordning på de offentliga finanserna i många länder i Europa, säger statsminister Fredrik Reinfeldt sedan han på EU-toppmötet skrivit på finanspakten.
- Det är i grunden bra för dem, men det är också bra för vår svenska exportberoende ekonomi, tillägger han.
För svensk del innebär finanspakten inga legala åtaganden. Men om den ratificeras av Sveriges riksdag öppnas dörren för den svenska regeringen till vissa toppmöten med euroländerna där budgetramar och disciplinärenden diskuteras.
Danmark och Bulgarien har i samband med veckans toppmöte deklarerat att de trots att de inte är euroländer åtminstone delvis kommer att införa finanspaktens budgetregler i nationell lag.
Det kan enligt Reinfeldt bli fler EU-länder som i dag står utanför eurozonen som frivilligt väljer att gå den vägen, inte minst i den krets av länder som står närmare att gå in fullt ut i valutaunionen.
- Det gör att möjligen några kommer att reflektera över att binda sig hårdare, säger han.
Detta är dock inte aktuellt för Sverige, enligt Reinfeldt.
- Vi tycker att vårt finansiella ramverk, med ett överskottsmål över en konjunkturcykel och ett kostnadstak, är tillfyllest.