Konflikten mellan i första hand tyska regeringen och Europeiska Centralbanken, ECB, har pågått under flera veckor, samtidigt som grekiska regeringen avkrävts nya åtstramningsåtgärder för att få ett nytt räddningspaket. Det har lett till dramatiskt stigande räntor för grekiska statspapper på finansmarknaderna och omfattande ­demonstrationer på gatorna i Aten.

Trots uppgörelsen förra veckan mellan EU, Internationella valutafonden och grekiska regeringen skrev kreditinstitutet Standard & Poors på måndagen ned Greklands kreditbetyg till det sämsta i världen, bara ett kort steg från konkursmässigt.

Tyskland har krävt att de som lånat ut pengar till grekiska staten ska tvingas skriva ner lånen kraftigt. Men Europeiska Centralbanken har sagt stenhårt nej och varnat för att det skulle leda till finansiell kollaps i hela eurozonen.

– Jag är emot varje framtvingad omstrukturering, sade ECB:s föreslagne nye chef Mario Draghi i EU-parlamentet timmarna före ministermötet.

ECB har dock gått med på en frivillig uppgörelse och fick i samband med tisdagskvällens möte stöd från flera håll. Det skulle innebära att privata långivare erbjuds att ge nya lån till grekiska staten när nuvarande lån går ut. På så sätt kan Grekland få förlängd respit att betala lånen.

EU:s finanskommissionär Olli Rehn sade att kommissionen förbereder en sådan modell, som tidigare använts för att lätta skuldbördan för länder i Östeuropa efter finanskrisen.

Något avgörande blev det dock inte på tisdagen, förhandlingarna återupptas på söndag.

Finansministrarna för samtidigt hårda förhandlingar med EU-parlamentet om nya lagar för att skärpa kontrollen av medlemsländernas budgetar för att försöka undvika framtida skuldkriser. Parlamentet kräver betydligt tuffare regler än finansministrarnas tidigare kompromiss.

Finansminister Anders Borg har krävt att EU-lagarna inte ska kunna påverka kollektivavtalen. Han sade efteråt att det skett framsteg i förhandlingarna.