Efter en rad krismöten som slutat långt in på småtimmarna vill EU:s stats- och regeringschefer att budskapet från det här toppmötet ska bli att de är på väg att återskapa finansiell stabilitet och har en plan för att få i gång den ekonomiska tillväxten.
– De åtgärder som vidtagits har burit frukt och vi ser hur läget stabiliseras i eurozonen, sade EU-ord­föranden Herman Van Rompuy. Och han hade bett statsminister Fredrik Reinfeldt, Storbritanniens David Cameron och Tysklands An­gela Merkel inleda den ekonomiska diskussionen om hur EU ska få i gång tillväxten.
– Det är mycket tydligare att vi diskuterar tillväxt den här gången och dessutom utifrån riktiga underlag. Där inriktningen är vad kan ge mer av tillväxt utan att det kostar stora skattepengar, sade Fredrik Reinfeldt.

Han talade om de senaste tjugo årens ekonomiska reformer i Sverige, om avregleringar och rege­ringens arbetslinje.
– En hel del av de här synpunkterna kommer att tas in i toppmötets slutsatser, sade Reinfeldt inför fredagens slutförhandling.
När euroländernas finans­ministrar möttes på torsdagseftermiddagen för att utvärdera det grekiska krisprogrammet hördes också bara ­positiva tongångar. Eurogruppen gav grönt ljus för att betala ut drygt 60 miljarder euro för stöd till grekiska banker och till skuldnedskrivningen.

Resten av nödlånet på totalt 130 miljarder får vänta tills de privata långivarna visat att de går med på uppgörelsen, vilket väntas bli klart nästa vecka.
Toppmötets hetaste fråga om att utöka EU:s räddningsfond för att stärka skyddet för övriga krisländer skjuts också upp tills den grekiska skuldnedskrivningen är i hamn.
Däremot fick Rumänien och Bulgarien än en gång nej till att få bli medlemmar i passunionen Schengen.
Holland säger fortsatt nej med hänvisning till korruptionen i de båda nya medlemsländerna. Premiärminister Mark Rutte gav dock ett löfte om att ändra ståndpunkt senare i år för att frågan ska kunna tas upp igen i september.