EU sluter upp bakom Grekland

För en månad sedan var det idel bistra miner bland EU:s finansministrar. De var inte övertygade om att Greklands åtstramningspaket skulle räcka för att pressa ner budgetunderskottet från 12,7 procent av BNP till 8,7 procent i år.

Sedan dess har den grekiska regeringen föreslagit fler krisåtgärder, som väckt högljudda protester bland greker.

 Men hos EU-kommissionen och finansministrarna går de hårdare tagen hem. Även finansminister Anders Borg, som tidigare var väldigt skeptisk till grekernas krisåtgärder, är nu nöjd.

- De har varit väldigt konkreta i sina förslag, till exempel föreslagit höjd moms på tobak, alkohol och energi. Det är ett rimligt urval åtgärder de har gjort.

Nu måste de ha den politiska kraften och modet att fortsätta på den inställda vägen, säger Borg efter finansministermötet i Bryssel.

På måndagskvällen diskuterade de 16 euroländernas finansministrar hur det konkret ska gå till att rädda Grekland, om det skulle behövas.

Till exempel om marknaden inte låter sig nöjas och fortsätter att pressa Grekland.

I april och maj behöver den grekiska regeringen låna runt 20 miljarder euro för att hantera sitt enorma skuldberg och då kan det bli akuta problem.

Väldigt lite har läckt ut om hur stödet skulle kunna se ut. Det talas om bilaterala lån till Grekland eller att EU-kommissionen lånar upp pengarna på marknaden och sedan ger lån till Grekland.

Några länder, till exempel Finland, skulle helst se att lånen sker via Internationella valutafonden (IMF).

Anders Borg tycker att det är bra att euroländerna nu rett ut tekniska problem kring en räddningsaktion.

För som diskussionerna går just nu är en eventuell framtida aktion ett europrojekt.

- Som det nu ser ut är det inte aktuellt att några svenska skattepengar ska involveras, säger Borg.

Än så länge har Grekland inte bett om något finansiellt stöd. Om och när den frågan kommer blir det EU:s stats- och regeringschefer som fattar beslutet.