– Återhämtningen är dock ojämnt fördelad och många medlemsstater går igenom en svår period av anpassning, säger EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn.

Han konstaterar annars nöjt i sin höstprognos att 24 av unionens 27 medlemsländer kommer att minska sina budgetunderskott nästa år. Men trots att utvecklingen går åt rätt håll klarar bara sju länder att hålla sig under den tillåtna maxgränsen på 3 procent av BNP, däribland Sverige som hör till de bästa i EU-klassen på i stort sett varje punkt.

Turbulensen på finansmarknaderna är en fortsatt osäkerhetsfaktor för hur stark EU:s återhämtning blir. Frågan är om det senaste räddningspaketet, som tagits fram för Irland, kommer att lyckas att ingjuta nytt förtroende.

Prognoserna för skuldbördorna lär inte göra det. I genomsnitt väntas skuldsättningen ligga på mer än 80 procent av BNP de närmaste åren och skulderna blir bara större. EU:s egen maxgräns på 60 procent av BNP är långt bort.

Värst ser det ut i Grekland, där statsskulden bedöms öka till 156 procent av BNP 2012. Italien spås då ha en skuld på 120 procent och Irland och Belgien ligger också över 100 procent.

– Det finns allvarliga risker med detta och det är att vi går in i nästa lågkonjunktur med ett antal länder som har skulder på kanske 130—140 procent av BNP. Om de inte har fått ordning på sina offentliga finanser, så kan det bli väldigt obehagligt, sade finansminister Anders Borg (M) till TT.

Växande skulder betyder att allt mer av statskassan måste gå till att betala räntor och det är inget drömläge för länder som samtidigt kämpar med att täppa till stora hål i statsfinanserna. Särskilt inte som länderna med de största problemen också tampas med höga arbetslöshetssiffror.

Till exempel är var femte spanjor arbetslös och i de baltiska staterna och Grekland är arbetslösheten över 15 procent. Irland, Slovakien, Portugal och Ungern har alla mer än 10 procents arbetslöshet.