Syftet skulle vara att undvika en akut spansk finansiell kris.
Enligt en Reuters-enkät räknar 34 av 50 ekonomer med att Portugal kommer att ansöka om hjälp efter den irländska ansökan i söndags. Bara 4 av de 50 ekonomerna tror att Spanien kommer att behöva begära hjälp.
I torsdags steg kostnaderna för flera av de mest utsatta euroländernas upplåning till den högsta nivån sedan eurosamarbetet sjösattes 1999.
För Spanien har räntegapet mot Tyskland, vad gäller tioåriga statsobligationer, lyft till 2,52 procentenheter. För Portugal ligger samma räntegap på omkring 4,50 procentenheter, medan det för Grekland ligger på cirka 9,50 procentenheter.
Kostnaden för att försäkra sig mot att Spanien ställer in betalningarna har samtidigt lyft till 3,12 procentenheter på den så kallade CDS-marknaden.
På fredagen väntas Portugals parlament ha en slutlig omröstning om statsbudgeten för 2011. Enligt förhandsbesked kommer det största oppositionspartiet, PSD, stödja minoritetsregeringens budgetförslag, där både skattehöjningar och nedskärningar lanseras för att få ned underskottet.
EU-kommissionen föreslog i veckan en fördubbling av kassan i eurozonens krisfond EFSF, som för närvarande består av utlovade lånegarantier på 440 miljarder euro, rapporterar tidningen The Wall Street Journal. Tysklands regering, med förbundskansler Angela Merkel, ska dock ha avvisat förslaget.
EFSF, som sjösattes efter stödprogrammet på 110 miljarder euro i stödlån till budgetkrisens Grekland i våras, väntas ta på sig merparten av det stödpaket som planeras för Irland på omkring 85 miljarder euro. Skulle Portugal och Spanien också behöva stöd ur fonden befarar många ekonomer att pengarna inte räcker.
ECB-ledamoten Axel Weber, tillika chef för den tyska centralbanken Bundesbank, har i debatten i veckan avfärdat allt tal om att EFSF-resurserna skulle kunna ta slut då euroländerna i ett ansträngt läge skulle kunna vidga fondens resurser.
EFSF har, om alla euroländer kan uppfylla sina garantiåtaganden, 440 miljarder euro till sitt förfogande. Tillsammans med EU-kommissionens och IMF:s åtaganden om stöd skulle det bli 750 miljarder euro.
Fast enligt The Wall Street Journal skulle ett läge där Spanien och Portugal behöver stöd dra ned den totala utlåningskapaciteten till 530 miljarder euro, inklusive IMF och EU-kommissionen.
– Denna nyhetsartikel är fullständigt felaktig, den saknar grund, säger en talesman för Portugals regering om fredagens rapportering i Financial Times tyska utgåva om att en majoritet av euroländerna pressar på för att Lissabon ska ansöka om ett stödpaket.
Portugals premiärminister José Socrates har vid upprepade tillfällen under höstens tilltagande skuldkris i eurozonen sagt att hans regering inte avser att ansöka om hjälp utifrån för att hantera sina statsfinanser.
Spaniens premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero varnar investerare för att satsa mot Spanien på marknaden.
– De som intar korta positioner mot Spanien gör ett misstag, säger han i en radiointervju på fredagen.
Uttalandet kommer sedan räntegapet mellan tioåriga spanska statsobligationer och tyska statspapper med samma löptid nått rekordnivåer.
Finansmarknadsminister Peter Norman (M) är inte oroad över svenska bankers exponering mot de krisdrabbade euroländerna.
– Sveriges exponering mot Irland är väldigt låg. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg, men jag kan notera bara att svenska banker är väldigt väl kapitaliserade jämfört med andra europeiska banker, säger Peter Norman till TT.
- Men finanskrisen är ju inte slut, och kommer det oro i nya länder, vilket det förhoppningsvis inte blir, så är det naturligtvis viktigt att bankerna ser om sitt hus. Men jag har ingen anledning att vara orolig på den punkten i dag, säger Norman.