När euroländernas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel i dag handlar det om ett ”vinna eller försvinna-möte”. Nu måste de leva upp till sitt ofta upprepade löfte om att göra vad som krävs för att trygga euron, annars hotar finansiellt kaos.
Sällan har de ödesmättade tongångarna inför ett toppmöte i EU hörts från så många håll och varit så unisona:
– Eurotoppmötet avgör framtiden för Grekland, och för Europa, varnade regeringen i Aten på onsdagen.
– Det kan vara det mest avgörande i Europeiska unionens historia, sade förre amerikanske finansministern Lawrence Summers.
– Det skulle bli mycket dyrbart inte bara för euroländerna utan för den globala ekonomin att skjuta upp åtgärder mot skuldkrisen, sade Internationella valutafonden.
USA:s president Barack Obama har ringt till Tysklands förbundskansler Angela Merkel och tryckt på för kraftfulla beslut.
Det som förändrat tonläget är att eurokrisen inte längre bara handlar om stora skulder i tre små länder i periferin, utan att det som många varnat för nu har hänt: krisen hotar kärnan.
Räntorna på statspapper i Italien och Spanien, som är nummer tre och fyra i ekonomisk storlek i eurozonen, har stigit till 6 procent den senaste veckan, vilket är en ohållbar nivå i längden. Därför går det inte längre att skjuta upp de långsiktiga besluten om hur skuldkrisen ska lösas.
Men flera regeringschefer har starka nationalistiska opinioner på hemmaplan och vill därför inte framstå som att de riskerar skattebetalarnas pengar i stödåtgärder för andra länder. Angela Merkel ville inte ens ha mötet och har in i det sista spelat ner förväntningarna på vilka beslut som kan fattas.
Frankrikes president Nicolas Sarkozy träffade Merkel i Berlin på onsdagskvällen för att försöka få fram en gemensam linje före den väntade holmgången på toppmötet i dag.
EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, radade upp ett antal ”minimibeslut” som måste tas:
• Ett nytt lånepaket för Grekland, som väntas ligga på drygt 100 miljarder euro.
• Lättnader i lånevillkoren för krisländerna, med sänkta räntor och längre återbetalningstider.
• Uppgörelse om hur banker och andra privata långivare ska delta i stödåtgärderna för Grekland.
Den senaste veckan har en rad långtgående förslag kastats fram, som att införa en ny bankskatt i euroländerna, ge ut euro-obligationer och att EU:s räddningsfond ska köpa grekiska statsobligationer till halva det nominella värdet.