Bankaktier fortsätter att pressas nedåt på Europas börser efter en rad oväntat dystra kvartalsrapporter från europeiska storbanker. Krisen är den värsta sedan 1929, enligt Crédit Agricoles vd Jean-Paul Chifflet.
Oväntat stora förluster och jättenedskrivningar präglar boksluten för 2011 från franska Crédit Agricole, tyska Commerzbank och brittiska Royal Bank of Scotland (RBS). Och skuldkrisen i eurozonen, där Grekland spökar mest, är långt ifrån över enligt Crédit Agricoles vd Jean-Paul Chifflet.
– Vi befinner oss i den värsta krisen sedan 1929, sade han om läget för den egna banken på en pressträff i Paris enligt Reuters.
Som stöd till bankerna pumpade Europeiska centralbanken i december in 489 miljarder euro banksystemet i form treåriga likviditetslån med en ränta på 1 procent.
Nästa vecka är det dags för en ny omgång och en del analytiker räknar med att det kan bli dubbelt upp.
Anders Matzen, chefsanalytiker på Nordea, tror dock det stannar på 375 miljarder euro.
– Men det är förstås bara en gissning, säger han.
Lånen täcker en del finansieringsbehov och hjälper banker som måste dra in kapital för att klara EU:s nya och hårdare kapitalkrav, som ska vara uppfyllda i juni. De har även ökat suget efter statsobligationer från krishärdar, som Spanien och Italien.
– Lånen har hittills varit ganska effektiva när det gäller att isolera skuldkrisen och att förebygga en kreditfrossa, säger Matzen.
Matzen ser dock en risk för att lånen skapar nya problem. Inte minst är det oklart hur bankerna ska klara av att lösa ut alla lån om tre år.
En annan negativ effekt är att statsskulder "nationaliseras" och att risker i banksystemet därmed koncentreras i stället för att spridas. Lånen går nämligen till stor del går till köp av statspapper från bankernas värdländer, enligt Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.