EU:s finansministrar satt i extramöte på söndagskvällen för att försöka hindra den grekiska krisen att sprida sig. Även svenska skattepengar kan behövas i räddningsaktionen.
– Vi måste få ett slut på detta i dag, sade finansminister Anders Borg när han anlände till det extrainkallade finansministermötet i Bryssel.
Det Borg vill ha ett stopp på är det kaos som utbrutit på finansmarknaderna på grund av Greklands allt större problem. Ett rekordstort lånepaket på mer än 1.000 miljarder kronor till den grekiska regeringen har inte fått marknadsaktörerna lugnare. Trots Euroländernas och Internationella valutafondens (IMF) utlovade lån till Grekland upphör inte attackerna på andra länder med risiga finanser, till exempel Portugal och Spanien. De får nu betala oroväckande höga räntor när de vill låna pengar och fullkomlig skuldfrossa har härjat på börserna de senaste dagarna.
Innan de asiatiska marknaderna vaknar på måndag morgon, alltså vår natt, måste finansministrarna ha hittat en lösning. Deras uppgift, som är en beställning från Eurotoppmötet i fredags kväll, är att skapa en europeisk stabiliseringsmekanism. Enligt uppgifter i korridorerna på mötet har EU-kommissionen föreslagit att en nödfond som redan finns i dag för icke-euroländer i ekonomisk knipa ska öppnas också för euroländer. Fonden har bland annat använts för att rädda Lettland och Ungern när de inte längre kunde klara sig på egen hand.
Om framtida ”Greklandsfall” ska kunna be om pengar måste fonden på 50 miljarder få mer resurser. En siffra som nämns är ytterligare 60 miljarder euro. Men det kan också behövas andra mekanismer.
Diskussionerna handlar bland annat om hur finansieringen ska ske och om enbart euroländerna ska stå för notan eller om alla de 27 EU-länderna måste vara med. Storbritanniens avgående finansminister Alistair Darling uteslöt att britterna ska betala för att rädda euron.
Men Anders Borg utesluter inte att Sverige är med och betalar, vilket vi inte gjort när det handlat om att rädda Grekland.
– Jag kommer naturligtvis inte att utesluta några lösningar på förhand, utan vi är beredda att titta på olika varianter. Men det behövs substantiella resurser för att det här ska överträffa marknadens förväntningar, sade Borg före mötet.
– Vi kommer inte att betala för att greker ska kunna gå i pension vid 40—50-årsåldern. Det är helt uteslutet. Svenska skattepengar kan användas för att säkra finansiell stabilitet, sade Borg.
Han vill också ha en uppryckning när det gäller bättre statsfinansiell disciplin.
– Det krävs ytterligare konsolideringsåtgärder från de länder som har stora underskott, och det måste vara även på kort sikt, sade Borg.
Många av EU-länderna har budgetunderskott som ligger långt över de 3 procent av BNP som EU-reglerna tillåter. En hel del har också en ökande statsskuld som blir allt mer bekymrande.