Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

EU:s hinder för att begränsa Kinas framfart oroar Sverige

Pekings finansdistrikt.
Pekings finansdistrikt. Foto: Greg Baker/AFP

Tunga länder inom EU vill begränsa kinesiska investeringar i unionen. Sveriges regering är emot och oroar sig för att gå miste om viktiga investeringar. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker väntas föreslå tuffare granskning i sitt tal till unionen i dag, onsdag.

En mer samordnad och tuffare granskning av investeringar från Kina och andra länder väntas EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker föreslå när han håller sitt tal till unionen i dag. Bakgrunden är att Kina kraftigt ökat sina investeringar i EU de senaste åren. Förra året steg de med 75 procent och uppgick till 35,1 miljarder euro, enligt Rhodium Group.

Läs mer: Sverige hoppas kunna öka exporten till Kina

Det har väckt oro i flera tunga EU-länder, som Tyskland, Frankrike och Italien, som efterlyst hårdare regler. Men den svenska EU- och handelsministern Ann Linde (S) befarar ett förslag som gör att Sverige går miste om viktiga investeringar.

– Vad jag förstår kan det komma förslag som gör det möjligt att stoppa investeringar från utanför EU. Det tycker vi är en protektionistisk åtgärd. Jag tycker att de möjligheter som WTO-avtalen ger Sverige och EU:s medlemsländer är bra. Där ingår att man nationellt kan stifta lagar för tillståndsprövning om en investering hotar den nationella säkerheten och allmän ordning.

– Vi utreder just nu hur vi i Sverige kan skydda totalförsvaret vid överlåtelse av viktigare infrastruktur.

Hon för fram Geelys köp av Volvo som en lyckad kinesisk investering.

– Hade en sådan investering granskats kanske kommissionen inte hade sagt ja omedelbart och Geely kanske hade dragit sig ur.

Thomas Lagerqvist, ordförande för Sweden-China Trade Council, tycker dock att Sverige ibland tar för lätt på de risker som finns. En del kallar Sverige frihandelstalibaner, konstaterar han och välkomnar diskussionen om granskning.

– Det är naivt av Sverige att tro att det inte finns några risker. Ett EU-regelverk kan vara bra om det är rätt hanterat. Man måste göra en riskanalys som kan gynna både oss och kinesiska investerare.

De som vill se hårdare regler mot Kina har flera argument. Ett är att Kina utan problem kan få tillgång till den europeiska marknaden medan Kina sätter upp höga hinder för europeiska investeringar på sin hemmamarknad. Det är inte jämlikt, argumenterar de.

Oro finns också för att kinesiska investeringar ska ge Kina kontroll över tillgångar som påverkar den nationella säkerheten. Det kan handla om investeringar i teknologiskt avancerade företag, energi, försvarsmateriel eller kritisk infrastruktur. Ett exempel är när ett kinesiskt uppköp av tyska halvledartillverkaren Aixtron stoppades först efter att USA, som har hårdare granskning, varnat för att bolagets tillverkning kan användas i Kinas kärnvapenprogram.

Att många av de kinesiska företag som investerar i EU dessutom får statligt stöd ger dem konkurrensfördelar som europeiska företag inte har, hävdar kritiker som vill kunna blockera uppköp som stöttas av statliga subventioner.

Frågan var uppe vid EU:s toppmöte i juni. Frankrike, Italien och Tyskland gick i bräschen för ett förslag om att EU antar en gemensam linje för hur utländska investeringar granskas. Förslaget fick tummen ned av Sverige och andra frihandelsvänliga länder. Även Grekland, hårt drabbade av den finansiella krisen och i stort behov av pengar utifrån, protesterade.

Toppmötet landade i en kompromiss om att EU ska kräva mer ömsesidighet i handeln med tredje land och gav EU-kommissionen i uppdrag att lägga fram ett förslag om hur investeringar från tredje land ska ”analyseras”.

Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, ser poänger med ett gemensamt grepp från EU.

– Det handlar inte så mycket om att skapa regler som om att granska hur de investeringar som görs ska användas i Kina. Lejonparten är ju affärsmässiga, sedan finns det vissa fall med statliga intressen som man bör förhålla sig till.

Fakta. Exempel på kontroversiella kinesiska uppköp i EU

1. Budet på den tyska halvledartillverkaren Aixtron som stoppades efter att USA varnat för att bolagets tillverkning kan användas i Kinas kärnvapenprogram.

2. Uppköpet av den tyska robottillverkaren Kuka, som gick igenom.

3. Efter mycket diskussion fick kinesiska investerare grönt ljus att köpa in sig i en brittisk kärnkraftsreaktor. Kritiker varnar för att Kina ska få kontroll över brittisk energisäkerhet.

4. Kina har investerat i flygplatsen i Toulouse i Frankrike.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.