Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

EU:s högsta byggkostnader finns i Sverige

Nu ökar byggandet i Sverige mer än på länge. Men inte alls i den takt som behövs för att det ska råda balans, enligt Boverket. Arkivbild.
Nu ökar byggandet i Sverige mer än på länge. Men inte alls i den takt som behövs för att det ska råda balans, enligt Boverket. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT

Sverige har de högsta byggkostnaderna i EU. En följd är att färre hyresrätter byggs. Det gör det svårare för svaga inkomstgrupper som unga och nyanlända att få in en fot på bostadsmarknaden.

– Allmännyttan kan inte bygga alla bostäder vi vill bygga. Allt oftare får vi inget anbud alls när vi går ut och upphandlar byggentreprenader. Dessutom ökar priserna dramatiskt i de anbud vi trots allt får in. Hade byggpriserna varit lägre hade vi absolut kunnat bygga på fler ställen i landet och bebygga våra större städer med nya årsringar bostäder.

Det säger Petter Jurdell, chef för fastighetsutveckling på Sabo, bransch- och intresseorganisation för 300 allmännyttiga bostadsföretag.

Läs mer: Därför tar det tio år att bygga lägenheter

Statistik från Eurostat, EU:s statistiska centralbyrå, visar att byggkostnaderna i Sverige är högst i EU. Det är oroande i ett läge när en överväldigande majoritet av Sveriges kommuner, 240 av 290, enlig Boverket har ett underskott på bostäder. Särskilt svårt är det för unga att få bostäder. Men den typ av bostäder som de utan en grundplåt har råd att bo i, är de som lider mest av de höga byggpriserna.

– Företagen får bättre betalt för att bygga bostadsrätter, konstaterar Petter Jurdell, chef för fastighetsutveckling på Sabo.

Nu ökar byggandet i Sverige mer än på länge. Men inte alls i den takt som behövs för att det ska råda balans, enligt Boverket. För att nå balans på bostadsmarknaden skulle det behöva byggas 100.000 bostäder om året. Förra året byggdes runt 60.000 och i år väntas takten mattas av något.

Läs mer: Bromsat byggande pressar upp priserna

De höga byggpriserna beror på olika faktorer. Högre materialkostnader än i andra länder är en orsak. En annan, enligt flera, är att det råder för dålig konkurrens på byggmarknaden. Få utländska företag är med och bygger och de fyra jättarna slukar många av byggprojekten.

– Väldigt få utländska företag bjuder på offentliga upphandlingar, säger Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och delförfattare till en utredning om konkurrensen på byggmarknaden.

En slutsats utredningen drog är att svenska kommuner skiljer sig för mycket åt i vilka krav de ställer på byggande. Det minskar möjligheten för byggare att nå skalfördelar genom att leverera ungefär samma typ av hus till flera kommuner.

Läs mer: Bostadsministern: Reavinstskatten bör sänkas rejält

– Det kanske är lönsamt att bygga lyxiga bostäder i Stockholms innerstad. Men när man vill bygga billigt spelar standardisering en stor roll. Det sänker kostnaderna om bolagen kan industribygga färdiga moduler som sedan monteras på plats. Men den typen av hus är inte godkända överallt, alla har egna regler, säger Sten Nyberg.

För att motverka detta har regeringen infört en lag mot att kommunerna ställer särkrav vid byggande. Lagen gäller detaljplanerna. Men flera kommuner kringgår detta genom att ställa olika krav i mark- och visningsavtal. Det kan handla om olika krav på energieffektivitet, utseende som takets lutning eller om fogar syns eller inte.

– Vi har ganska hårda regler och normer i Sverige vad gäller saker som energieffektivitet och miljö. Dessutom är förutsättningarna för att bygga olika i olika delar av landet. Det gör det dyrare och svårt att nå effektivitetsvinster, säger Johan Hammarlund, analytiker på Boverket och huvudsekreterare i utredningen om konkurrens på byggmarknaden.

Läs mer: Kommuner ska pressas att bygga mer

Om bostäder som fler har råd med ska byggas så måste byggkostnaderna gå ner, hävdar han.

– Det som byggs i dag är i områden där efterfrågan är hög. Ska man bygga till de med lägre inkomster måste det ges förutsättningar att bygga billigare bostäder.

Han tycker att kraven på bostäder i Sverige i dag övertolkas och tror fler skulle intressera sig för att bygga i Sverige om kommunerna hade mer enhetliga krav.

– Skulle alla kommuner ha samma krav blir förutsägbarheten större och möjligheterna till lönsamhet ökar, säger Johan Hammarlund.

Sabo har varit på raggarstråt i utlandet för att få fler utländska byggare att etablera sig långsiktigt Sverige. Enligt Petter Jurdell är responsen positiv.

– Men samtidigt är utländska byggare oroade för de handelshinder som finns och de har svårt att hitta information om hur byggmarknaden fungerar här. Generellt är byggandet väldigt lokalt och det finns många krav och branschregler som en entreprenör måste behärska. Det kan handla om arbetsmiljö, kollektivavtal, försäkringsfrågor och mycket annat som de måste förstå.

Läs mer: Professor: Hyreskontrollen måste bort

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, tycker inte det är särskilt konstigt att byggpriser är högre i Sverige än resten av EU.

– Sverige är dyrt generellt sett. Vi har högre kostnader än EU-snittet på livsmedel, transport med mer. Det är naturligt att det är dyrt att bygga här och kanske ska vara så.

Han konstaterar att Sverige har relativt höga löner och ställer höga miljökrav. Dessutom bidrar att priset på mark har ökat kraftigt. Att konkurrensen är dålig, håller inte Björn Wellhagen med om. Då är det ett större problem att branschen lider av kompetensbrist, anser han.

– Det är brist på yrkesarbetare, tjänstemän, lantmätare, arkitekter, tekniska konsulter. Dessutom har införande av bolånetak och amorteringstak gjort det svårare att finansiera alla lägenheter.

 

Fakta.

240 av landets 290 kommuner uppger i 2016 års bostadsmarknadsenkät att de har ett underskott på bostäder.

Av de kommuner som inte bedömer att de behöver någon nyproduktion av bostäder de kommande fem åren har samtliga en befolkning på färre än 11 000 personer.

De flesta kommuner vill ha fler hyresrätter och uppger att de har ett stort behov av mindre bostäder.

Särskilt unga och nyanlända har svårt att hitta en bostad.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.