– Faran är obefintlig, säger Regling till den tyska tidningen Bild som svar på frågan om han tror att vi nu ser slutet på eurozonen.
– Det är uppenbart att läget är allvarligt, tillägger han dock.
EFSF har 440 miljarder euro i kassan och väntas stå för merparten av nödlånen till Irland.
Risken för att eurosamarbetet ska bryta samman under trycket från skuldkriserna i de så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) är dock påtaglig, anser andra bedömare.
I onsdags, sedan Irlands regering presenterat ett fyraårigt stålbad som ska bana väg för ett budgetbeslut för 2011 och nödlån på cirka 85 miljarder euro från EU och IMF, varnade bland annat eurolandet Slovakiens finansminister Ivan Miklos för en splittring av eurozonen.
– Risken för att eurozonen splittras eller får problem att fungera är verklig, sade han i en debatt i Prag, när frågan om Estlands anslutningsprocess till valutaunionen fördes på tal.
Slovakien anslöt sig fullt ut till eurozonen i fjol, men vägrade i våras att delta i stödpaketet på 110 miljarder euro till budgetkrisens Grekland.
Tidigare i veckan har även Tysklands förbundskansler Angela Merkel sagt att läget för euron är "exceptionellt allvarligt". Och i onsdags strödde Islands president Olafur Grimsson salt i såren genom att ifrågasätta om euron skulle vara till gagn för det bankrutta ö-riket.
Frågan har även tagits upp av många bedömare, som bland annat varnat för att ta in nya länder med väsentligt lägre pris- och lönenivåer i unionen, som de baltiska länderna.
Samtalen om stöd till Irland kommer troligen att slutföras i slutet av november eller början av december, tror Amadeu Altafaj, talesman för EU-kommissionären Olli Rehn.
Samtidigt sågar den irländska oppositionen det stålbad som Irlands regering antagit för att få stöd. Richard Bruton, finanspolitisk talesperson för partiet Fine Gael, ser stora problem med flera delar i planerna. Inte minst tanken på att sänka minimilönen med 1 euro (7 procent), som han tror kommer drabba låginkomsttagare hårt.
I debatten om eurozonens skuldkris ifrågasätter samtidigt allt fler bedömare om EFSF, IMF och EU-kommissionen i dagsläget har tillräckliga resurser för att klara alla krislån som behövs om även Portugal och Spanien skulle behöva stöd.
På pappret finns 750 miljarder euro, men i själva verket är det betydligt mindre, rapporterar The Wall Street Journal. En del kan försvinna när IMF-länder ska godkänna utbetalningar. Därtill måste EFSF, för att behålla kreditbetyget, hålla på cirka 40 procent av sina 440 miljarder euro för att inte få sänkt betyg.
När den tyska ECB-ledamoten Axel Weber fick frågan om resurserna räcker, vid ett besök i Paris i onsdags, svarade han:
– 750 miljarder euro borde vara tillräckligt för att övertyga marknaden. Om det inte räcker, måste mer pengar till.
Clearinghuset LCH Clearnet, som fungerar som mellanhand i handeln på penningmarknaden, har för tredje gången på tre veckor höjt kraven på säkerhet vid handel med irländska obligationer till 45 procent över normala krav, rapporterar Financial Times på nätet.
Höjningen avspeglar en ökad oro för att obligationernas värde plötsligt ska gå upp i rök. Den ökade kostnaden begränsar redan hårt pressade irländska bankers möjligheter att belåna sina tillgångar.
Bankerna måste redan i stor utsträckning bygga sin finansiering på stöd från Europeiska centralbanken (ECB), som erbjuder billiga kortfristiga lån i utbyte mot statspapper.
I slutet av oktober uppgick ECB:s utlåning till irländska banker till 130 miljarder euro, 60 procent mer än i våras. Till detta kommer liknande lån på 20 miljarder euro från Irlands centralbank.
De tre största irländska bankerna pressas samtidigt hårt av börsras, kreditförluster och stora utflöden av insättningar. Samtliga väntas som ett resultat av stödprogrammet som nu diskuteras hamna i statlig kontroll.
Statligt kapitaltillskott till Bank of Ireland väntas höja statens ägande i den banken till 80 procent, från dagens 36 procent. Allied Irish Banks väntas bli helstatligt, vilket konkurrenten Anglo Irish Bank redan är.