Ekonomi

Det finns låglönejobb också i socialdemokratisk tappning

Ylva Johansson.
Ylva Johansson. Foto: Beatrice Lundborg

Analys. Sänkta ingångslöner är de borgerligas recept för att få fler nyanlända i arbete. Socialdemokraterna är emot. Men motsättningen är mindre än den verkar.

Den borgerliga Alliansen och Socialdemokraterna har länge lidit av åkomman diffusa konflikter. Det starkaste symptomet var valrörelsen 2014, som i stort sett handlade om ingenting. Nu växer det fram en konflikt som kan bli ett riktigt råkurr mellan höger och vänster. Den handlar om låglönejobb. De borgerliga säger att de lägsta lönerna på arbetsmarknaden behöver sänkas ytterligare, för att de nyanlända ska komma i arbete. Om det inte går att övertyga fackförbunden om att sluta avtal om saken så vill C, L och KD lagstifta fram lägre löner.

Det är en ideologisk konflikt. Ska Sverige likt USA och Tyskland få en grupp invånare som inte kan försörja sig på sina heltidsjobb? Ska den fria förhandlingsrätten begränsas?

Trots viktiga principer är det inte säkert att striden blir oförsonlig. Över de ideologiska grundvattenådrorna finns en verklighet där den rödgröna regeringen inte är så ovillig att kompromissa.

Läs mer: Miljardsatsning räcker inte för att ge nyanlända jobb

I år och de kommande två åren räknar Arbetsförmedlingen med att 149.000 nyanlända ska börja etablera sig på arbetsmarknaden.

I exceptionella situationer har S och LO varit villiga att kompromissa. Metalls tidigare ordförande Stefan Löfven ingick till exempel ett avtal under finanskrisen 2009, som medgav lönesänkningar på högst 20 procent och kortare arbetstid.

Löfven är nu statsminister och hans gamla fackförbund Metall ska just börja förhandla om sänkta lägstalöner för nyanlända, inom ramen för regeringens satsning på yrkesintroduktion.

Läs mer: Subventioner enda utvägen för allt fler

Som DN:s granskning visar är svenska arbetsmarknadspolitiska åtgärder sällan särskilt framgångsrika. Inte heller sänkta ingångslöner kommer att få någon stor effekt, enligt professor Lars Calmfors och hans arbetsmarknadsekonomiska råd.

Tyskland har däremot lyckats genomföra reformer som minskat arbetslösheten väsentligt. En låglönesektor har växt fram och medelarbetstiden har sjunkit. Reformerna genomfördes av regeringen Gerhard Schröder (S).

”Ska man driva igenom riktiga försämringar för folk krävs en socialdemokratisk regering”, sade arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons statssekreterare Irene Wennemo (S) om de tyska låglönejobben på ett seminarium före jul.

Läs mer. Jobb och integration