Hushållens lånefest kan ge en rejäl baksmälla, varnar experter. En utlåningstillväxt på 3 miljarder i veckan är ohållbar på sikt – räntehöjningar och prisfall på bostäder kan sänka den svenska ekonomin.
En blick på statistiken över hushållens lån för de senaste tio åren får en att fundera över uttrycket att inga träd växer till himmelen. Många ekonomer menar att vi snabbt nu närmar oss en punkt där skuldsättningen måste hejdas för att undvika en bubbla.
– Dämpas inte hushållens upplåning, närmar vi oss snabbt en punkt där skuldsättningen blir för hög. Det blir en kostsam korrigering att rätta till i form av till exempel fallande bostadspriser, konstaterar Jan Hägglund, chefsekonom på Handelsbanken.
På tio år har hushållens upplåning vuxit med 1 500 miljarder kronor till 2 386 miljarder. Det motsvarar 12 miljarder i månaden eller 3 miljarder kronor i veckan. I princip all ökad utlåning går till att finansiera bostadsköp som blir dyrare och dyrare. Samtidigt har de svenska hushållen varken blivit särskilt mycket rikare eller bättre på att spara. I takt med den högre belåningen ökar därmed hushållens risktagande.
– Skuldsättningen ligger redan högt, speciellt bland barnfamiljer. Det är viktigt att se till att man inte hamnar i en ohållbar situation till följd av för stora lån. När räntorna stiger kommer mer pengar att gå åt till att betala räntor, säger Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbank.
I början av året hade hushållen i snitt lån på 1,7 miljoner kronor. Bortsett från ränteavdrag landar de årliga räntekostnaderna på mellan 40 000–50 000 kronor. En fördubbling av dagens ränta till 5–6 procent innebär en dryg fördubbling av lånekostnaderna.
En fortsatt ökning av skulderna om 7–10 procent per år är ohållbar men frågan är vad som antingen ska bromsa in den eller vad som kommer att få den att tvärnita. Riksbanken kritiseras nu för att ha gjort för lite för att undvika en bubbla.
– Hade Riksbanken tagit problemen på allvar hade man börjat höja räntan mycket tidigare, säger Jan Hägglund på Handelsbanken.
Syftet med dagens låga räntor är framför allt att stimulera företagen att investera för att skapa jobb men också att öka hushållens konsumtion. Men i stället har räntepolitiken omvandlats till en stor shoppingfest av bostäder.
Finansinspektionens lånetak som infördes för någon månad sedan väntas inte kyla av svenskarnas lånebegär.
– Det är snarare räntehöjningarna som kan bromsa hushållens ökade skuldsättning. Bolånetaket borde ha kommit betydligt tidigare om man ville bromsa utvecklingen, säger Ylva Yngvesson.
Riksbanken borde även arbeta för att undvika bubblor på till exempel bostadsmarknaden som i sig kan sänka den ekonomiska tillväxten, anser Jan Hägglund.
– Medan en bubbla byggs upp kommer allt att se bra ut, det är en del av svårigheten. Konsumtionen stiger, statsfinanserna ser fantastiska ut och skatter kan sänkas. Men det är en falsk säkerhet som inte ger hela bilden, se till exempel utvecklingen på Irland, säger han.
Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, instämmer:
– Vi kan aldrig helt avgöra om vi har en bubbla eller inte, förrän den har spruckit.