Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Få svenskar har ekonomikoll

Endast 38 procent av svenskarna har koll på grundläggande ekonomiska begrepp som ränta, inflation och avkastning, visar en ny undersökning.

Tyskar och schweizare har bäst privatekonomisk kompetens i världen, enligt en undersökning som brittiska forskare från Cambridge universitet har gjort.

Men generellt sett är kunskaperna om ekonomi dåliga världen över. I Tyskland, där flest har koll, har endast 53 procent svarat rätt på forskarnas frågor.

Sifo har på uppdrag av Avanza bank ställt samma frågor, som de brittiska forskarna ställt i sin undersökning, till svenskar. Sammanlagt har 1500 personer svarat. Resultatet visar att 38 procent av svenskarna har god ekonomisk koll. Med det menas att de svarat rätt på frågor om ränta, inflation och avkastning.

Bäst koll har svenskarna på ränta. Där har sju av tio svarat rätt. Sämst koll har svenskarna på avkastning där endast fyra av tio har klarat frågan. Undersökningen visar också att unga mellan 19 och 29 år har sämre koll på privatekonomi än äldre personer.

– Jag tycker att det är oroväckande att det är så få som har kunskaper på avkastning. Att unga har sämre koll är heller inte bra. Det är inte ovanligt att man börjar spara eller gör en bostadsaffär innan man fyller 30 år och då gäller det att veta vad man gör, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Hur ska fler i samhället få bättre koll på privatekonomi?

– Jag tycker man ska prata mer om det i skolan. Det är viktigare att veta vad inflation och avkastning är än att kunna sy i en knapp i ett par byxor. Det är också viktigt att erbjuda oberoende information och rådgivning till den som har slutat skolan och vill veta vad som gäller.

En undersökning som Nordea har gjort visar att at nio av tio svenskar anser att det i första hand är föräldrarna som ska lära sina barn ekonomi och att hantera pengar.

De yngre tycker däremot i större utsträckning att det är skolan som ska ta det största ansvaret genom matematikundervisningen. Undersökningen visar också att de som tillfrågats tycker att skolan främst ska lära ut att man inte kan handla för pengar som man inte har, hur man gör en budget, samt vikten av att betala sina räkningar i tid.

Hur god koll har du på din privatekonomi?

1. Här är frågorna som ställdes i Sifoundersökningen:

Föreställ dig att du har 100 kronor på ett sparkonto, där räntan är 2 procent om året. Hur mycket pengar tror du att du har på kontot efter fem år om du låter pengarna finnas kvar på kontot?

A. Mer än 102 kronor

B. Precis 102 kronor

C. Mindre än 102 kronor

Föreställ dig att räntan på ditt sparkonto är 1 procent per år och inflationen är 2 procent per år. Kommer du då att kunna köpa mer, mindre eller exakt lika mycket för pengarna på kontot efter ett år?

A. Kan köpa mer än i dag.

B. Kan köpa lika mycket som i dag.

C. Kan köpa mindre än i dag

Är följande påstående sant eller falskt? "Att spara i ett enskilt företags aktier ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond".

A. Sant.

B. Falskt.

Se svaret på frågorna här.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.