Vi lånar till bostadsköpet och vi lånar för att topprusta kök och badrum. Hushållens skuldsäck växer i takt med stigande bostadspriser och att inredningsprogrammen rullar fram i tv-kanalerna.

Vice riksbankschefen Barbro Wickman-Parak talar om att hushållens skuldkvot ”saknar motstycke”. Ekonomen Carl B Hamilton (FP) kräver på DN Debatt begränsade avdragsmöjligheter. Det har införts bolånetak och läggs fram amorteringskrav.

Men enligt en färsk undersökning som DN har låtit Synovate göra är det långtifrån alla som ryckts med i bolånefesten. Självbevarelsedrift, eller kunskap gör att vi undviker att skuldsätta oss mer än vad den privata ekonomin tillåter – eller vad bostaden ger möjlighet till. Över 90 procent uppger att de inte lånat till ”annan konsumtion” med bostaden som säkerhet under det senaste året. 12 procent av de tillfrågade kan dock under det kommande året tänka sig att låna till andra saker med bostaden som säkerhet.

Av undersökningen framgår också att nio av tio är nöjda med sitt boende. Kvinnor är dock i större utsträckning än män missnöjda med den nuvarande bostaden och missnöjet ökar också bland de yngre grupperna enligt den undersökning som gjorts på uppdrag av DN.

Intresset av att utnyttja bostadens värde ökar i takt med stigande inkomster framgår det av undersökningen. Av de med årsinkomster på högst 200.000 kronor har bara 1 procent lånat på bostaden under 2010, motsvarande siffra för personer med inkomster över 300.000 kronor är 7 procent. Andelen stiger märkbart när de får frågan ”om de kan ta lån till annat än bostaden med bostaden som säkerhet” i framtiden. Av dem med årsinkomster över 500.000 kronor uppger 16 procent att de kan tänka sig att ta ett sådant lån under det närmaste året.

Enligt Synovates undersökning är det fler som uppger sig rösta på den borgerliga alliansen som utnyttjat sin bostad och lånat för konsumtion under det senaste året. Det är dubbelt så vanligt i den gruppen än för dem som säger sig rösta på något av de rödgröna partierna. Av undersökningen kan man inte utläsa om det finns en direkt koppling mellan inkomst och på vilket block sympatierna ligger.

I dag kan svenskar med även relativt låga inkomster låna 1–2 miljoner kronor för att köpa en bostadsrätt eller villa. En tanke som de flesta för 10–15 år sedan bara snuddade vid. Ett markant inslag på den ”nya” bolånemarknaden är också alla hyresgäster som blivit storkunder hos bankerna när hyreslägenheter omvandlas till bostadsrätter.

Lars Frisell, chefsekonom på Finansinspektionen, talar om ett kulturskifte på den svenska bostadsmarknaden. Han gör en jämförelse med grannen Finland där privatpersoner fortfarande till en betydligt större del än svenskarna håller fast vid att spara till en egen insats inför bostadsköpet.

– I Sverige lämnade vi den linjen för ett tiotal år sedan och övergick till att låna till hela köpeskillingen, konstaterar han.

Bankernas frikostiga kreditgivning har bidragit till kursändringen. Skattesänkningar och andra politiska åtgärder har också hjälpt till att öppna dammluckorna. Och samtidigt med att hushållens rea-la Ekonomi stärkts har vi fått en färdriktning som oroar experterna.

På Synovates fråga om hur många som under 2010 lånat med bostaden som säkerhet för konsumtion svarar 4 procent av de drygt 1.000 i enkäten ”ja”. En tämligen låg siffra som något överraskar Lars Frisell.

– Tidvis har nog den andelen varit högre, säger han.

Lars Frisell tror att de som svarat ”ja” mycket väl kan vara äldre som bor i mer eller mindre obelånade bostäder.

– Och för dem som har små eller inga lån är det då bara bra att den här möjligheten att låna på bostaden finns, säger Lars Frisell.

Gemensamt eller var för sig letar experterna efter bromsen, Det gäller att hitta en utväg där en krasch undviks men där inbromsningen också blir så ekonomiskt skonsam som möjligt för alla parter.