DN.se avslutar i dag granskningen av Facebook med att syna alternativen och konkurrenterna. Facebook har, till synes utan verkliga medtävlare, lagt beslag på den globala förstaplatsen bland sociala nätverkssajter. 800 miljoner användare världen över kan ingen av konkurrenterna mäta sig med.
Enligt Joakim Jardenberg, investerare, föreläsare och debattör i internetfrågor, talar mycket för att att Facebooks position består länge än.
– Om de inte missköter sig fullständigt så kommer de ha kvar sin roll som en plattform för hur vi hanterar våra vänner på nätet, talar om var vi är och visar vår identitet, säger Jardenberg till DN.se.
– Däremot finns det utrymme för mer nischade tjänster, särskilt om du kommer ner i smalare sektorer. Exempelvis kommer säkert musikintresserade hitta ställen som är mer anpassade för deras behov. Men det ligger en bit fram när trösklarna för att hänga i olika nätverk blir lägre.
Jardenberg ser framför allt två skäl till att Facebook fått en sådan unik ställning.
– Det ena är timingen, man kom i rätt tid. Det andra är att Facebook, trots kritiken, faktiskt har varit lyhörda och legat i fas med användarna när det gäller integriteten. Och när det verkligen blivit fel, då har man backat.
Den konkurrens som Facebook trots allt har kommer huvudsakligen från två håll. Det handlar dels om andra amerikanska nätverkstjänster, dels om sajter med starka positioner i enskilda länder utanför USA (se faktaruta här intill).
Förra året startade en ny rond i giganternas kamp, när Google lanserade tjänsten Google+, ännu ett försök att slå sig in på Facebooks domäner. Googles grundare Larry Page och Sergey Brin har kallats genier när det gäller att förse individen med matematiska verktyg för informationsinhämtning. Däremot har den sociala dimensionen av nätanvändningen utmålats som deras blinda fläck.
Kritikerna kan hänvisa till tidigare försök där Google inte har lyckats infria förhoppningarna, som Orkut och Buzz. Orkuts framgångar har varit begränsade till vissa länder som Brasilien och Indien. Buzz blev ett rent fiasko och lades ner för gott hösten 2011 efter massiv kritik för dåligt skydd av användarnas integritet
Google+ är än så länge mer hoppingivande för företaget. Enligt uppgifter från Google själva passerade antalet användare 90 miljoner i januari i år. Fortfarande är det långt kvar till Facebook, men Google drog nyligen ett nytt ess ur rockärmen. Företagets sökmotor ska integreras med Google+ och ge träffar vars relevans ökar genom att dra nytta av ditt personliga nätverk.
– Google+ kommer inte kunna ta över det Facebook gör. Däremot är det väldigt intressant hur de nu kopplar ihop Google+ med söket. Google+ blir en del av företagets hela infrastruktur och ett komplement till övriga tjänster där sökmotorn är den centrala punkten, säger Joakim Jardenberg.
Vid sidan om de kommersiella tjänsterna finns visioner om ett annat internet där användarna och inte bolagen har makten. Ett exempel är projektet Diaspora som utvecklas ideellt av entusiaster med bas i USA men deltagare från många länder.
Grundtanken är att på Diaspora samlas inte informationen om användarna på en enda centraliserad plats som kontrolleras av ett bolag eller någon annan enskild organisation eller person. Därmed kan inte informationen användas för andra syften, som exempelvis reklam.
Istället är Disapora ett så kallat distribuerat system där vem som helst kan installera mjukvaran själv på valfri dator för att sedan samverka med andra i nätverket. Enligt egna uppgifter har Diaspora i dag cirka 370.000 användare. DN.se har utan framgång sökt Diasporas projektledare för en kommentar.
Sonja Buchegger tänker i liknande banor, men som forskare på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm söker hon och hennes kolleger principiella lösningar snarare än att bygga konkreta tjänster.
– Vi är mycket bekymrade över integriteten i nuvarande sociala nätverkstjänster. Det är ett stort problem att användarna är beroende av en enskild leverantör som samlar alla data centralt, säger Sonja Buchegger till DN.se.
Hon anser att bolag som Facebook får för mycket makt samtidigt som riskerna blir för stora.
– De vet mer om oss än vad vi själva gör. Och även om ledningen har goda syften kan det ske läckor genom att infrastrukturen falerar eller en anställd är slarvig.
Det alternativa system som Buchegger ser framför sig ska ge användarna mycket större kontroll över vem som kan ta del av vilken information. Dessutom ska kryptering användas så att obehöriga inte ska kunna förstå data även om de kommer över den.
Samtidigt är hon medveten om svårigheterna att få folk att se fördelen med alternativa tjänster.
– Det är ett fundamentalt problem att Facebook har inlåsningseffekter. Om alla dina vänner finns där spelar det ingen roll att du är någon annanstans.
Joakim Jardenberg ”älskar tanken” om distribuerade sociala nätverk av Diasporas typ. Men han är pessimistisk angående deras möjligheter.
– Egentligen har det här gått att göra tidigare och då måste man vara realist och fråga sig: varför har det inte redan hänt? Svaret är ju att Facebook och andra har visat att det går att göra det här centraliserat på ett sätt som användarna ändå gillar. De flesta användare är lata, man väljer det enkla.
Fotnot: Artikeln har uppdaterats efter publiceringen med nya uppgifter om antalet Google+-användare.