Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad vid ett skolbygge i Vaxholm sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats.
Företaget tvingades så småningom ge upp bygget och kontraktet med kommunen revs. Bolaget försattes senare i konkurs.
Arbetsdomstolen (AD) sade i december 2004 nej till bolagets begäran om att domstolen skulle beordra facken att häva blockaden.
I april 2005 kom AD fram till att det inte gick att avgöra målet slutligt utan att först fråga EU:s domstol om hjälp med tolkningen av EU:s lagstiftning kontra svensk lag.
Den lettiska regeringen protesterade mot den svenska hållningen. Lettland såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU-reglerna och principen om fri rörlighet över gränserna inom unionen.
I december 2007 slog EU:s domstol oväntat fast att Byggnads blockad stred mot EU-reglerna. Byggnads krävde mer än vad direktivet för utstationering av arbetskraft ger rätt till.
Det skadestånd på 550.000 kronor som domstolen dömer facken att betala är ett så kallat allmänt skadestånd för olagliga stridsåtgärder. Facken får också betala rättegångskostnaderna på cirka 2 miljoner kronor.
Däremot avslår AD Lavals begäran om ersättning för ekonomiska skador.
Domen i AD var inte enhällig. Tre av de sju ledamöterna var skiljaktiga. En av de tre ansåg att skadeståndet skulle vara lägre än vad som blev fallet, och två av ledamöterna ansåg att Laval inte borde få något skadestånd överhuvudtaget.
- Det är tillfredsställande att Laval får 550 000 kronor i allmänt skadestånd. Det är en upprättelse för Laval, säger bolagets juridiska ombud Anders Elmér till TT.
- Men det är beklagligt att AD bara har tillerkänt två tredjedelar av rättegångsersättningen, två miljoner i stället för tre miljoner. Det är en signal att det kan vara farligt att pröva den här typen av frågor eftersom man kan få betala för att få rätt. Det är inte bra, säger Elmér.
- Det är en mycket splittrad domstol, det är bara fyra av sju som står bakom domstolens utslag, säger Dan Holke, jurist och ombud för Elektrikerna, som tillsammans med Byggnads stämts av lettiska Laval.
- Dessutom har domstolen prövat den här frågan interimistiskt för fem år sedan och då sagt att det var okej. Då är det ytterst märkligt att de fackliga organisationerna ska betala skadestånd för att man brutit mot EG-rätten. Ingen hade en aning om att rättsläget var det som EG-domstolen senare slog fast.
Men EG-rätten är svensk lag och svenska medborgare är väl skyldiga att känna till svensk lag?
- Jo, men lagen som är möjlig för en facklig organisation att känna till avspeglar sig i svenska rättsregler. Och enligt de regler som riksdag och regering medverkat till var det här solklart en tillåten åtgärd. Då är det svårt att förutse att EG-domstolen skulle ha en annan uppfattning, säger Holke.
- Och det allmänna skadeståndet är ett ideellt skadestånd, typ plåster på såren. Och ett skadestånd som gör att man inte medvetet bryter mot regelverket. Här är det inte alls frågan om det.