Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Facken och näringslivet oense om lönekartläggning

Lars Lindgren och Berit Ohlsson i Finansförbundets fackklubb inom Nordea arbetar med lönekartläggning och konstaterar att det är mycket jobb med att enas med arbetsgivaren om vilka grupper som ska anses vara likvärdiga.
Lars Lindgren och Berit Ohlsson i Finansförbundets fackklubb inom Nordea arbetar med lönekartläggning och konstaterar att det är mycket jobb med att enas med arbetsgivaren om vilka grupper som ska anses vara likvärdiga. Foto: Alexander Mahmoud

Lönekartläggning ger effekt, hävdar Unionen i en ny undersökning. Facken och Diskrimineringsombudsmannen (DO) vill återinföra kravet på årlig lönekartläggning på alla företag. Men Svenskt Näringsliv dömer helt ut metoden.

År 2009 avskaffade alliansrege­ringen kravet på att alla arbetsgivare med fler än tio anställda skulle gå igenom sina löner och tillsammans med det lokala facket enas om vilka yrkesroller som ska räknas som likvärdiga.

I dag kräver lagen bara en lönekartläggning vart tredje år. Men en utredare föreslog förra året att den årliga översynen nu åter ska göras obligatorisk, och den samlade fackföreningsrörelsen instämmer. Under våren väntas regeringen sätta ner foten.

Enligt en ny undersökning som privattjänstemannafacket Unionen låtit Ipsos göra tycks många företag i dag strunta helt i lagen. När Ipsos analyserat svar från fackklubbarna vid 1 000 företag hade en tredjedel inte genomfört någon kartläggning alls under de senaste tre åren, medan drygt 650 företag hade gjort det.

Av dessa upptäckte 224 osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som behövde rättas till och 255 vidtog åtgärder som översyn av lönesättningskriterier och kompetensutveckling. Ett hundratal av företagen gjorde båda delarna.

Unionens ordförande Cecilia Fahlberg anser att lönekartläggning är ett effektivt verktyg:

– Det är kanske det enda riktigt konkreta verktyget som finns för att hitta och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Det ger resultat, även om det går långsamt. Att uppdatera en kartläggning varje år är förmodligen enklare än att vart tredje år börja om på nytt.

En bransch med omvittnat stora löne­skillnader mellan män och kvinnor är bank och finans. Sedan 2011 ingår årliga lönekartläggningar som en del i kollektivavtalet.

Det betyder dock inte att facket anser att allt är till belåtenhet, konstaterar Finansförbundets ord­förande Ulrika Boëthius.

– Arbetsgivarna gör kartläggningar men vill fortfarande gärna förklara dem med att männen nog har lite svårare arbetsuppgifter. Men när vi hittar skillnader mellan könen på 3 000 kronor inom en relativt låg­avlönad grupp som kundtjänsten kan det inte bortförklaras med hänvisning till prestation.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv vill helst avskaffa lönekartläggning helt.

Könsneutralt satta löner är förvisso en viktig fråga, framhåller löne­bildningsexperten Edel Karlsson Håål.

– Men vi behöver hitta andra sätt att jobba, som är anpassade till hur lönebildningen de senaste decennierna gått från kollektiva tariffsystem till en mer individuell bedömning. Lönen ska inte bara sättas efter arbetsuppgifterna, utan också efter hur individen utför dem. Det kan också vara rimligt att anställda på olika orter inom ett och samma företag har olika löner. Därför blir det en meningslös byråkratisk övning att försöka reda ut vad som ska räknas som lika och likvärdigt arbete och hävda att alla som utför det ska ha samma lön.

Dagens kartläggning kräver också stora resurser, som företagen i stället bör lägga på att utveckla egna, verksamhetsspecifika bedömningssystem, anser Karlsson Håål.

Finansförbundets ordförande tycker att arbetsgivarargument om prestation klingar falskt.

– Arbetsgivare har alltid sagt att lön ska sättas efter prestation och inte efter arbetsuppgift. Då tycks de inte ha en aning om att kvinnor och män ofta bedöms väldigt olika. Jag hävdar inte att en kartläggning blir 100 procent vetenskaplig, men det kan åtminstone ge en större tydlighet än i dag.

Fakta.

För att minska regelkraven på företagen ändrades lagen så att lönekartläggning med åtföljande analys och handlingsplan inte längre behövde genomföras varje år utan endast vart tredje.

För företag med färre än 25 anställda slopades kraven på att upprätta en handlingsplan.

En utredning har föreslagit en återgång till läget före 2009.

Regeringen väntas sätta ned foten inom några veckor.