Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Facket: Fritt fram för män att bära kjol på jobbet

Fritt fram att bära kjol på jobbet.
Fritt fram att bära kjol på jobbet. Foto: AP

Man får själv välja mellan manlig och kvinnlig uniform på jobbet. Det slår fackförbundet Unionen fast i en rättsutredning.

– Vi vill säga till de som inte är öppna på jobbet – de ska veta att de har rätten på sin sida, säger Peter Tai Christensen, likabehandlingsexpert på fackförbundet Unionen.

Sedan 2009 är det förbjudet att diskriminera personer som har en könsöverskridande identitet eller uttryck. I arbetslivet innebär det att en person som bryter mot normen om hur kvinnor och män förväntas vara och klä sig inte får behandlas sämre. Men det är få som anmäler diskriminering av könsidentitet/könsutryck och därför saknas svensk rättspraxis.

I november 2015 stämde Diskrimineringsombudsmannen, DO, ett bolag i Malmö efter att arbetsgivaren trakasserat en anställd. Cheferna kommenterade att den anställda mannen såg ut som en kvinna och ifrågasatte att han använde smink. Han misshandlades av en kund och tycker inte att han fick stöd av sina chefer. Arbetsgivaren stämdes i Arbetsdomstolen i december 2015 och DO yrkade på att bolaget ska betala mannen 125 000 kronor i skadestånd. Fallet har ännu inte prövats.

Fackförbundet Unionen presenterar i dag, måndag, en rättsutredning i samband med Pridefestivalen med rubriken ”Vilka möjligheter har en arbetsgivare att påverka en anställds klädsel, särskilt med avseende på könsidentitet och könsuttryck?”

– Vi insåg att det fanns en gråzon, vi vill skapa tydlighet och hoppas att fler människor tar tillvara på sina rättigheter, säger Peter Tai Christensen, likabehandlingsexpert på fackförbundet Unionen.

Enligt lagen får man alltså ena dagen komma med ”kvinnokläder” och andra dagen i ”manskläder”?

– Ja, vi kommit fram till att den anställda har rätt att bestämma. Det finns några begränsningar, man har inte nödvändigtvis rätt att bära en superkort klänning eller väldigt urringat, men då handlar det mer om vad som är lämplig klädsel för alla på jobbet, säger Peter Tai Christensen.

Om arbetsgivaren kräver uniform ska den anställda få välja om hen vill bära kvinnlig eller manlig uniform. Att neka arbetstagare att växelvis använda manliga och kvinnliga uniformer kan utgöra ett missgynnande.

Och om arbetsgivaren endast tillhandahåller en uniform per anställd och den anställda tvingas välja eller om arbetsgivaren exempelvis inte erbjuder kvinnliga uniformer i större storlekar kan det utgöra indirekt diskriminering. Åtminstone om det särskilt drabbar transpersoner.

– Enligt en undersökning från European union agency for fundamental rights har 85 procent av de som klär sig könsöverskridande aldrig berättat det på jobbet. Undersökningen visar också att graden av öppenhet är lägre i Sverige än i andra europeiska länder. Endast 5 procent av de personer som klär sig könsöverskridande är alltid öppna med det på jobbet, Peter Tai Christensen.

Från nästa år måste alla arbetsgivare jobba aktivt för att förebygga diskriminering av personer som klär sig könsöverskridande samt främja deras rättigheter.

Alfie Martins blev diskriminerad i september 2015 när hon arbetade för ett taxibolag med att utbilda nya taxichaufförer och hjälpa chaufförer med teknisk support. Det var vd:n på bolaget som krävde att hon skulle ha manlig uniform när hon utbildade. Han hänvisade till att Alfie Martins hade ett manligt personnummer.

– Jag hade kjol på mig och vd:n sa att jag inte skulle skrämma i väg våra nya chaufförer, berättar hon.

Alfie Martins sa upp sig efter att hon blivit kallad till ett möte av vd:n. Hon gjorde dessutom en anmälan till Unionen. Det blev en lokal förhandling och senare en central förhandling där hon fick en skadeståndsersättning.

– Jag kan inte jobba för en sådan chef och det var jättetråkigt för jag trivdes jättebra under de åtta år jag jobbade där, säger hon.

Tipset Alfie Martins vill ge till andra är att tänka på att man måste kunna bevisa diskriminering. Själv gjorde hon en ljudinspelning under mötet med vd:n då hon hade på känn vad som skulle ske. Hon är också ordförande i Transföreningen FPE-S och hade koll på sina rättigheter.

DN har försökt att nå taxibolagets vd för en kommentar.

Fakta. Klädpolicy på arbetet

Enligt arbetsledningsrätten har arbetsgivare rätt att bestämma klädpolicy, regler om uttryckssätt och en uppförandekod i syfte att styra medarbetarna och skapa enhetlighet. Att vägra inrätta sig i en sådan policy är i grunden otillåtet för en arbetstagare och kan efter visa procedurer leda till att anställningen avslutas genom uppsägning. Att vägra inrätta sig ses som arbetsvägran.

En klädpolicy får inte vara sådan att den kräver olämplig eller rent av skadlig klädsel.

Källa: Unionen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.