Vägverket har sett mellan fingrarna på oklara fakturor, på att IBM i praktiken tagit betalt för samma jobb två gånger och utnyttjat sitt kunskapsöverläge för att få igenom kostbara ändringar, visar DN:s granskning.
- Man råkar ut för situationer där man får gå in och betala för något man skulle kunna diskutera om man skulle betala egentligen. Men alternativet är att sitta och titta på och ser hur det går åt helvete, säger Birger Höök.
Birger Höök anser att det var nödvändigt att vara med och styra aktivt, och byggde upp en ganska stor organisation för ledning av projektet, med en budget på 80 miljoner per år. Ändå hade man beställt ett nyckelfärdigt system.
Vägverket spädde på de skenande kostnaderna, men det fanns inga krav från politikerna på att hålla igen.
Det finns det nu, efter att den borgerliga regeringen permanentat trängselskatten och sagt att överskottet ska gå till att bygga vägar, anser Birger Höök.
- Det innebär att vi fått ett väldigt starkt krav på oss att kostnaderna måste ned för att leverera så mycket som möjligt, då kommer vi att jobba efter det, säger han.
I år har regeringen budgeterat 380 miljoner för trängselskatten.
- Jag tycker att det är för höga driftkostnader. Men man kan inte starta ett sådant här system och få en massa fel. Det måste fungera, säger Birger Höök.
Höök räknar med 350 miljoner i kostnader i år och att högst 250 miljoner går till IBM. Om bolaget får fortsatt förtroende 2009 är en öppen fråga.
En förklaring till de höga kostnaderna är den misslyckade upphandlingen, där bara IBM fanns kvar. Det höga politiska tonläget gjorde att Birger Höök inte vågade försöka pressa IBM:s priser.
- Eftersom det här var så pass känsligt så tog vi i princip kontraktet rakt av.
Men det var ju en så kallad förhandlad upphandling?
- Ja, men det är inte så lätt att förhandla om det bara är en att förhandla med. Det man kan säga är att IBM har höga timarvoden. IBM har höga priser. Men man får inte göra det misstaget att man tycker att kostnadsaspekten är den allt annat överskuggande, vilket innebär att man inte får sin leverans.
Har IBM saltat räkningarna?
- Nej, det vill jag inte påstå. Men samtidigt, vad är drivkraften i ett privat företag? Det första är pengar, det andra är antagligen pengar och det tredje torde sannolikt också vara pengar. Jag är fullt medveten om det. Man sitter med en leverantör som har en stor volym och så sitter vi med en ganska liten organisation. Hur man än gör är det vi som får ta smällen.
Ni betalade 140 miljoner kronor till IBM utan att bolaget presterade något. Hur ser du på det?
- Man kan alltid diskutera nivån men jag tror inte vi kunnat hantera det på ett annat sätt.
Varför gick ni med på att betala 33 miljoner för "kritisk kompetens"?
- IBM hade den uppfattningen att de hade byggt klart och därmed behövdes inte längre ett antal personer i organisationen. Vi som beställare var lite oroliga över hur det skulle fungera och ville hålla kvar de personerna och fortsätta ett utvecklingsarbete. Sedan har vi betalat för detta för att vara säkra på att det verkligen fungerar.
Men varför ska ni betala för konsulttjänster efter att IBM levererat?
- Ja, det kan man diskutera. IBM tyckte att de levererat en lösning helt i enlighet med kontraktet. Men utifrån vårt perspektiv kan man fråga om det är "good enough"? Är det tillräckligt bra?
Kan man köra det här systemet billigare?
- Det tror jag säkert att man kan.