Sänkta räntor och lägre elpriser har drivit ned inflationen till under noll, det vill säga deflation - fallande priser.
Konsumentpriserna steg visserligen med 0,2 procent från mars till april, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Men eftersom priserna steg betydligt mer samma period i fjol så faller nu inflationstakten och är nu nere på minus 0,1 procent, jämfört med plus 0,2 procent i mars.
Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna.
Höjda priser på bensin, hyror, kläder och skor samt alkohol och tobak drog upp inflationen i april. Uppgången motverkades av minskade räntekostnader och sänkt elpris.
Inflationen sett på ett års sikt har påverkats nedåt främst av sänkta boendekostnader i egnahem. Högre livsmedelspriser har i stället dragit upp inflationen liksom högre hyror och ökade kostnader för el. Dyrare restaurangbesök och dyrare flygcharter har också påverkat inflationen uppåt.
- Mycket har att göra med räntesänkningarna efter en period av räntehöjningar och råvarupriserna. Om man tittar på den underliggande inflationen är det inte lika stora förändringar, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.
Den underliggande inflationen, enligt måttet KPIX, steg med 0,3 procent från mars till april. Årstakten var 1,4 procent.
- Vi räknar med att vi kommer att ha flera månader med en negativ inflation eller deflation om så vill. Men risken för en farlig deflation, när människor börjar förvänta sig att priser faller på grund av en svag efterfrågan, den ser vi inte på kort sikt, säger hon.
Om KPI-siffrorna kommer att påverka Riksbankens kommande räntebeslut är osäkert.
- Riksbanken har ju sagt att man nu i princip har nått botten och att man förutsett att vi skulle få den här utvecklingen. Därför tror jag inte att utfallet har så stor betydelse.
Men utvecklingen skulle kunna innebära att Riksbanken börjar köpa obligationer för att på så sätt lätta penningpolitiken som man gjort i USA, England och Japan.
- Finansmarknaden avvaktar och ser hur Riksbanken kommer att göra. Antagligen vill Riksbanken utvärdera effekterna i omvärlden litet mer.