Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Färre bönder vågar satsa på ekologiskt

Foto: Alexander Mahmoud

Omställningen till ekologiska lantbruk hänger inte med den explosionsartade ökningen av ekologisk försäljning i matbutikerna. Det oroar livsmedelshandeln och svenska ekologiska lantbrukare som ser en ökad risk för tomma butikshyllor och en ökad import av ekologiskt.

Försäljningen av ekologiska livsmedelsprodukter har fortsatt att stiga snabbt under det första halvåret 2015. Enligt preliminära siffror från webbsajten Ekoweb, som sammanställer och analyserar data från handeln, har försäljningen gått upp med minst 25 procent hittills i år. Men trots den ökade efterfrågan fortsätter omställningstakten till ekologiska jordbruk att gå i motsatt riktning.

– Vi har inte någon ökande trend, snarare en minskande. Även om lönsamheten har blivit något bättre med åren så har prisbilden och de stöd som finns inte setts som tillräckliga för att lägga om produktionen, säger Johan Andersson, divisionschef för Lantmännen Lantbruk.

Peter Borring stälde om hälften av sitt lantbruk till ekologiskt. Foto: Alexander Mahmoud

En av dem som däremot valt att ställa om är lantbrukaren Peter Borring i Skänninge utanför Linköping. Efter en längre tids räknande och övervägande valde han under vintern 2013-2014 att ställa om hälften av sitt lantbruk, vilket visade sig tuffare än han tänkt.

– Jag har 115 hektar växtodling och det är svårt att livnära sig på så små arealer med konventionell odling. Efter att ha räknat insåg jag att det skulle bli mer pengar över på sista raden om jag ställde om till ekologiskt och att det förhoppningsvis skulle innebära att jag kunde ha mer sysselsättning på gården, berättar han.

Sedan dess har världsmarknadspriserna på spannmål sjunkit och han ser också en trend där svenska konsumenter vänjer sig vid lägre priser även på de ekologiska produkterna. Han oroas för att de ekonomiska kalkylerna som han gjort kommer att hålla, trots ett statligt stöd på runt 1 500 kronor per hektar och år. Han menar att bilden av vad ekologisk odling verkligen innebär har förenklats och avdramatiserats, vilket inte enbart är av godo.

– En av de största utmaningarna för oss ekologiska producenter nu är det att de största förespråkarna för ekologiskt lantbruk också ställer till med de största problemen. De förringar lätt de utmaningar som vi ställs inför, säger Peter Borring.

Han nämner exempelvis svårigheterna med att hitta bra ekologisk växtnäring som inte är för dyr.

– Och i sommar har jag lagt två veckor på att handplocka ogräs som jag inte hade behövt göra som konventionell odlare.

Bland de större butikskedjorna i Sverige, Coop, Ica och Axfood, finns en delad oro för att butikshyllor med ekologiska produkter kommer att gapa tomma allt oftare framöver.

– Ägg och charkvaror är exempel på ekovaror som det periodvis är brist på. Vi har dock bestämt oss för att när det gäller de varorna inte gå utanför Sverige utan bara köpa in svenskt. Det får hellre stå tomt på hyllorna, säger Johanna Eurén, kommunikationsansvarig på Willys.

På det ekologiska jordbruket får Peter Borring plocka ogräs för hand. Foto: Alexander Mahmoud

På organisationen Krav ser de en risk att konsumenterna leds bort från det ekologiska mot sin vilja.

– Till slut leder det här till att tålamodet hos handel och konsumenter tryter. Man väntar inte på att butikerna får in de ekologiska produkterna utan köper andra produkter i stället, säger Lars Nellmer, vd för Krav.

Intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna saknar tydliga politiska insatser och menar att det finns en risk att Sverige blir omsprungna av andra länder och att värdefulla affärsmöjligheter missas till förmån för aktörer i andra länder.

– Vi kan se att flera andra länder ökar sin produktion i högre takt och satsar mer. Danmark är ett bra exempel där det görs stora insatser på nationell nivå och i Frankrike har de fattat ett beslut om att fördubbla sin ekologiska produktion, säger Maria Dirke, verksamhetsledare.

Sveriges landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) instämmer i problematiken och hänvisar till regeringens pågående arbete med att utarbeta en svensk långsiktig livsmedelsstrategi, för att stärka den svenska matproduktionen, som ska presenteras under nästa år.

Han utgår från att ekologisk produktion och försäljning kommer få en betydande roll i den. Han betonar också att regeringen tillsatt 200 miljoner extra i stöd till ekologiska lantbrukare genom det svenska landsbygdsprogrammet som sträcker sig fram till 2020.

– Sverige har alla förutsättningar för att gå i bräschen för mat och hälsa. Men i dag importeras ekologiska livsmedel för att den svenska produktionen inte följt med, säger Sven-Erik Bucht.

Louise König, hållbarhetschef på Coop, ser allvarligt på att jordbruket inte hinner matcha utbudet med efterfrågan. Hon betonar vikten av att regeringen inom kort blir konkret och tydlig med hur de ska kombinera utvecklingen kring mat, hälsa och ekologi.

– Vi hörde en hel del under valåret men har inte sett särskilt många konkreta satsningar på ekojordbruket. Det gäller inte bara ekologiska produkter utan hälsa och hållbarhet i fler perspektiv, säger hon.

Foto i text: Kristian Pohl

I siffror. Ekologisk försäljning och produktion

15,5

miljarder kronor såldes ekologiska livsmedel för i Sverige under förra året. Det är ungefär fem procent av den totala livsmedelsförsäljningen.

25

procent har den ekologiska försäljningen ökat i år, enligt preliminära siffror från webbsajten Ekoweb. Organisationen Kravs prognos för året förutspår en lika stor ökning av Krav-märkta produkter under hela året 2015. Under 2014 ökade försäljningen av ekologiska livsmedel med 38 procent.

502 200

hektar var den totala arealen för jordbruksmark som brukades med ekologiska produktionsmetoder under 2014. Enligt Jordbruksverket innebär det att den ekologiska arealen i princip var oförändrad jämfört med 2013.

36 900

hektar jordbruksmark var under omställning till ekologisk produktion under 2014, vilket är en minskning med 66 procent sedan 2010.