Ekonomi

Färre kvinnor i börsbolagen

Kvinnorna i de svenska börsbolagens styrelser minskar för andra året i rad. Andelen kvinnliga styrelse­ledamöter är nu nere på 22,3 procent, nästan samma siffra som 2010.

Kritiken mot könsfördelningen i börsbolagen brukar oftast handla om att utvecklingen mot jämställda styrelser inte går tillräckligt snabbt. Nu får kritikerna vatten på sin kvarn. De senaste två åren har andelen kvinnor i styrelserna till och med minskat, visar Andra AP-Fondens Kvinnoindex.

I år utgörs 22,3 procent av börsbolagens styrelser av kvinnor, en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med förra året. Det innebär att andelen kvinnor i stort sett är tillbaka på 2010 års nivå.

De bolag som har mer än en fjärde­del kvinnor i styrelserna minskar också, från 117 stycken 2012 till 110 i år. För tre år sedan hade 122 bolag mer än en fjärdedel kvinnliga styrelseledamöter.

– Det är deprimerande siffror. Samtidigt är det förklarligt, sådana här strukturer är väldigt sega, säger Carin Holmquist, professor i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Det är framför allt två faktorer som påverkar det låga antalet kvinnor på toppnivå, enligt Carin Holmquist. Det ena är att kvinnor oftast tar ett större ansvar för hem och familj, vilket kan vara svårt att kombinera med styrelseuppdrag. Det and­ra är att det är svårare för kvinnor att ta sig upp i börsbolagen.

– Generellt sett är det så att män väljer män. Det verkar inte ha gått upp för den här världen att man skulle tjäna på att ha kvinnor i styrelser.

I börsbolagens ledningsgrupper blir däremot kvinnorna fler, visar Kvinnoindex. Andelen har ökat från 16,3 procent förra året till 17,2 procent i år, den högsta nivån hittills. Men jämställda ledningar ligger fortfarande mer än ett halvt sekel bort med den ökningstakt som varit de senaste tio åren.

– Varken du eller jag kommer antagligen att få uppleva jämställda börsbolag med den här takten, säger Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor på Folksam.

Det sker ett tydligt bortfall av kvinnor ju längre upp i karriärstegen man tittar, visar rapporten. Hälften av alla utexaminerade svenskar är kvinnor, medan en knapp tredjedel av de anställda i börsbolagen är kvinnor och en något mindre andel av cheferna.

I ledningsgrupperna är färre än var femte kvinna, och på vd-posterna bara 5,5 procent. Att börsbolagens styrelseordförande är kvinnor är ännu mer ovanligt. Endast 4,3 procent, totalt 11 kvinnor, är ordförande.

– Det tyder på att man inte tar till vara på den kompetensreserv som finns i Sverige, säger Carina Lundberg Markow.

Mest jämställda på toppnivå är de företag som också har många kvinnliga anställda. Tjänste- och konsumentvaruföretagen har högst andel kvinnor i styrelserna, medan hälsoföretag och företag i mediebranschen har flest kvinnor i ledningsgrupperna.

Sämst är råvarusektorn både vad gäller styrelser och ledningar. Trots att andelen kvinnor har ökat utgörs råvarubolagens ledningsgrupper fortfarande till nästan 90 procent av män.

Börsbolagen skiljer sig också åt vad gäller storlek. Det är de små och medelstora börsbolagen, Small Cap och Mid Cap, som står för minskningen av andelen kvinnor i styrelserna.

Men Carina Lundberg Markow tycker inte att storbolagen är särskilt mycket bättre.

– De har lite större kapacitet att arbeta med rekrytering, men av någon mystisk anledning verkar det inte nå hela vägen upp i toppen.

Det ligger alldeles för stort fokus på de kända namnen och för lite på vilken kompetens som krävs, tycker hon.

Folksam har inte tagit ställning i frågan om kvotering, men Carina Lundberg Markow själv har länge varit mot. Nu har hon dock ändrat sig.

– Jag tror inte att vi får en förändring om vi inte tar till det medlet.