Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Färre skadliga kemikalier i barnens plastleksaker

Foto: Shutterstock

Är du orolig för att barnens julklappar innehåller farliga kemikalier? Testfaktas stora granskning visar att de värsta mjukgörarna har försvunnit ur leksakerna.

För många barnfamiljer innebär julen ett stort tillskott till leksaksparken där hemma – oavsett om man vill det eller inte. Samtidigt får vi ofta höra att leksaker kan vara en källa till kemikalier i barnens vardag. Glädjande nog verkar leksaksbranschen ha fasat ut de skadligaste mjukgörarna, visar Testfaktas stora granskning. Av 70 undersökta leksaker i plast, innehåller endast två hormonstörande ftalater. I båda fallen handlar det om ftalaten DEHP som är förbjuden i alla typer av leksaker.

I jämförelse med tidigare undersökningar som gjorts av Kemikalieinspektionen ser det bättre ut denna gång. Vid senaste granskningen 2013 var det drygt 10 procent av leksakerna som innehöll förbjudna ftalater, enligt Mats Forkman, enhetschef på Kemikalieinspektionens tillsynsavdelning.

– Det är jättekul att ni har hittat så lite och man får verkligen hoppas att det tyder på en förbättring. Samtidigt vågar jag inte säga att det verkligen är så. Statistik är svårt och för att vara helt säker måste man göra väldigt omfattande studier, säger han.

Kemikalieinspektionen har de senaste åren arbetat hårt för att utbilda leksaksbranschen om vilka regler som gäller för olika kemikalier i leksaker och hur man kan kontrollera att dessa efterföljs.

– Känslan är att medvetenheten har ökat, åtminstone bland de stora aktörerna i leksaksbranschen, säger Mats Forkman.

Men även om företagen fasat ut de värsta mjukgörarna ur sina produkter visar Testfaktas analys att de ersatts med andra kemikalier med mjukgörande egenskaper som man inte vet så mycket om. Två av de ämnen som laboratoriet kan konstatera finns i leksakerna – DINCH och ATBC – har nyligen utvärderats av danska Miljöstyrelsen.

– När det gäller DINCH anser man att det finns ett tillräckligt stort data­underlag för att säga att den ser bra ut utifrån ett hälso- och miljöperspektiv. Det andra ämnet finns det fortfarande en del frågetecken kring, säger Erik Gravenfors, ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen.

Tyvärr visar granskningen även att problemen med tungmetaller i elektroniska leksaker finns kvar. Av sex undersökta elektroniska leksaker hade fem för höga halter av bly eller kadmium i kretskortens lödpunkter.

– Tungmetaller är ett stort problem i billiga elektronikprodukter över huvud taget trots att reglerna funnits ett bra tag. Här är det dock ingen direkt fara för konsumenten så länge man inte plockar sönder produkten. Däremot är det ett arbetsmiljöproblem i avfallsledet och ett miljöproblem, säger Mats Forkman.

Hur kan man som förälder minska risken att köpa giftiga leksaker?

– Billiga leksaker som faller sönder bara man tittar på dem bör man vara misstänksam mot. Vi vet också att problemen är mindre hos seriösa leksakskedjor och företag. Man kan också lukta på leksaken och välja bort sådant som luktar starkt kemiskt eller parfym. Har man dränkt in något i parfym vill man ofta dölja något annat, säger Mats Forkman.

Fakta. Så gjordes granskningen

Testfakta köpte in 70 leksaker från de största leksaksbutikerna, lågprisvaruhusen och dagligvarukedjorna – bland annat lego, dockor, bilar, bollar, plastdjur, tidningar med pyssel och ett antal elektroniska leksaker.

Därefter utfördes en så kallad XRF-scanning för att se om produkterna innehåller farliga tungmetaller och pvc.

De leksaker som innehöll pvc skickades till Sveriges tekniska forskningslaboratorium, SP, för våtkemisk analys av ftalater. Vid analysen kunde laboratoriet även se signaler från alternativa mjukgörare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.