Åtgärden krävs för att vända utvecklingen för USA:s arbetslöshet, som nu närmar sig 10 procent.
Evans uttalande har fått marknaden att räkna med att Fed tar beslut om ett nytt program för obligationsköp i början av november.
"Frågan är inte längre om det blir ytterligare QE (kvantitativa lättnader) utan hur, där mycket talar för en strategi med gradvisa obligationsköp kopplade till tydliga ekonomiska mål", skriver SEB:s ekonomer i ett marknadsbrev där de hänvisar till Evans uttalande.
Kollegorna på Royal Bank of Scotland tar också intryck av Evans plädering för mer lättnader och skriver i en kommentar att Fed "nu krattat ordentligt i manegen för att köra i gång med QE2 (kvantitativa lättnader)".
Fed har redan nu en tung portfölj med obligationer och värdepapper på totalt cirka 2 300 miljarder dollar. Det som nu föreslås är att sjösätta ett nytt program för köp av amerikanska statsobligationer på marknaden, vilket skulle dra ned ränteläget och därmed stimulera till bättre tillväxt.
Enligt Charles Evans kan det dessutom bli aktuellt att låta Fed skjuta över inflationsmålet på 2 procent, för att därmed få ned realräntorna för hushåll och företag.
Realräntan räknas fram genom att subtrahera inflationen från den ränta låntagare betalar.
Att medvetet inflatera sig ur krisen är dock något som Fed-chefen Ben Bernanke hittills motsatt sig.
Evans kommer att ingå i Feds direktion från och med 2011.
Mer kvantitativa stimulanser från Fed välkomnas knappast av alla.
– Det innebär ingenting för den amerikanska ekonomin, men det skapar kaos i resten av världen. Det är en väldigt märklig politik de för, säger Columbia-professorn Joseph Stiglitz, som tilldelades Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne 2001.
Som många andra ekonomer varnar Stiglitz, i ett anförande på en konferens i New York, för att likviditeten som skapas av Feds stimulanser skapar valutaoro och tvingar fram skyddsåtgärder från exportberoende länder som Brasilien och Japan.
I måndags dubblade Brasilien skatten på utländska investeringar i brasilianska obligationer, i ett försök att hejda flödet av investeringar i landet, som drar upp den brasilianska valutan och skapar problem för exportindustrin.
Detta följdes i tisdags av en oväntad räntesänkning från Japans centralbank, som även sjösatte ett nytt gigantiskt program för stödköp av obligationer. Centralbanken har inför detta även gjort flera stora valutaaffärer för att pressa ned värdet på yenen.
Ett nytt program för obligationsköp från Fed skulle skapa ett tryck nedåt på långa räntor, även utanför USA, enligt Elisabet Kopelman, analytiker på SEB.
– Rimligen bör det bidra till att hålla nere räntor i övriga delar av världen också. En annan effekt blir en svagare dollar, säger hon.
Hon tillägger att marknaden dock redan räknat in ett sådant beslut, vilket fått effekter i form av räntenedgångar.
Kopelman tror att nya kvantitativa lättnader i USA främst motiveras av inhemska behov, där de dystra prognoserna för arbetsmarknaden i USA spelar en avgörande roll. Vad andra centralbanker gör är sekundärt.
– USA:s ekonomi växer för långsamt för att kunna ge en återhämtning på arbetsmarknaden. Risken är i stället att vi får se en ökad arbetslöshet.
Europeiska centralbanken (ECB) och Bank of England kommer med räntebesked under torsdagen. SEB:s ekonomer räknar, liksom de flesta kollegor, inte med att det inte blir några större förändringar från någon av bankerna.
Räntorna tros lämnas orörda och några andra stimulanser och stöd än de program som redan löper väntas inte.
– ECB har en plan för hur man ska dra in sina jättelån och vi tror inte att man kommer att ändra på den i morgon i alla fall, säger Elisabet Kopelman.
Hon noterar dock att ECB har skärpt tonen om valutan.
–Det är inte välkommet att euron pressas uppåt.
Hon tillägger samtidigt att ECB hittills riktat sina förhållandevis begränsade köp av statsobligationer mot att stödja länder och banker i kris.
–Det handlar i mindre grad om att generellt stimulera ekonomin. Det handlar om att hålla tillbaka ränteskillnaderna mellan Pigs-länderna (Portugal, Irland, Grekland och Spanien) och övriga eurozonen.
Veckans uppblossade debatt om valutapolitiken runt om i världen påverkar knappast Riksbankens räntebana och planer på penningpolitisk åtstramning, tror Elisabet Kopelman.
–Nej. Statistik som kommer är fortfarande stark och Riksbanken behöver fortfarande justera upp sina prognoser för i år. Man låg alltför lågt under andra kvartalet och ser ut att ligga för lågt även för tredje kvartalet, säger hon.
– Och kronan är än så länge inte på några nivåer som är problematiska.
Hon räknar med att Riksbanken ska leverera höjningar på samtliga möten fram till februari 2011, då reporäntan nått upp till 1,50 procent. Därefter tror hon att den slår av på takten jämfört med vad den själv säger.
–Dels på grund av den problematiska globala bild vi ser. Dels finns det risk för en ökad spänning mellan räntehöjningar i Sverige och centralbanker som går åt andra hållet i omvärlden.