Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Felet jag gjorde var att starta eget fast jag var sjuk”

Carina Wellton
Carina Wellton Foto: Paul Hansen

Innan Carina Wellton, 53, blev sjuk för nästan 20 år sedan hade hon en bra lön som konditor. Nu får hon 10.800 kronor i månaden före skatt i sjukersättning.

– Jag gjorde misstaget att starta eget trots att jag var sjuk.

Carina Wellton är ordförande i intresseorganisationen Solrosuppropet som arbetar för att förbättra situationen för de drygt 300.000 svenskarna med sjukersättning. Hon sitter också i styrelsen för Vänsterpartiet i Haninge.

Som många andra långtidssjuka har hon en lång historia av sjukdom varvad med rehabilitering och arbete. När sjukdomen slog till arbetade hon som konditor och kunde utan problem slänga upp en mjölsäck på 40 kilo på axeln. Men sjukdomen förändrade allt.

– Jag fick en influensaliknande symtom som varade i tre veckor 1998 och sedan dess har jag aldrig varit helt frisk, säger hon.

När Carina Wellton klev upp ur sjuksängen hade hon fått svårt att hålla balansen och det hände att hon ramlade omkull. Hon hade problem med minnet, darrningar och svårt att tala.

– Så småningom fick jag veta att jag har neurologiska symtom som påminner om multipel skleros, ms.

Läs mer: Sjuka får bara en bråkdel av sin tidigare lön

Hon har aldrig haft problem med att få sin nedsatta arbetsförmåga godkänd av Försäkringskassan.

–  Jag har haft en otroligt bra läkare och en bra handläggare. Att jag själv har lätt att uttrycka mig i både tal och skrift tror jag också har betydelse. Men det är ett lotteri, jag känner många som nekas ersättning, säger hon.

Efter att ha varit sjukskriven i drygt ett år fick hon tidsbegränsad sjukersättning som fanns på den tiden. Efter ungefär åtta år fick hon en medicin som gjorde att hon kände sig bättre och kunde börja arbeta.

Hon förstod att hon aldrig skulle kunna återgå till arbetet som konditor och hade lärt sig olika datorprogram under sjukskrivningstiden.

Carina Wellton fick arbetslivsinriktad rehabilitering 2006 och började arbeta 25 procent på kontor. Efter tre månader erbjöds hon att fortsätta på villkoret att hon startade eget i stället för att bli anställd.

– Jag gjorde det och kunde så småningom arbeta 50 procent. Men 2011 blev jag kraftigt sämre och var tvungen att sluta, säger hon.

Först hade hon bra inkomster men de sjönk gradvis i takt med att hon blev sämre. Eftersom sjukersättningen beräknas på den inkomst hon haft de senaste åren blev den betydligt lägre än den lön hon hade som konditor.

– I början när jag blev sjuk fick jag en hyfsad ersättning. Felet jag gjorde var att säga upp mig från konditorsjobbet och starta eget trots att jag inte var frisk.

Om hon kunnat arbeta kvar som konditor hade hon tjänat ungefär 30.000 kronor i månaden. Nu har hon 10.800 kronor i sjukersättning.

– Om jag inte varit gift hade jag varit tvungen att söka alla möjliga bidrag men nu går det ändå. Men det känns tråkigt att jag försämrar familjens ekonomi, säger hon.

Hennes råd till andra i samma situation är att försöka ha kvar sin anställning så länge det är möjligt. Då beräknas sjukersättningen på lönen eller sjukpenningen som ofta är ungefär 75–85 procent av lönen.

Eftersom de som är sjuka inte arbetar har de inget jobbskatteavdrag vilket ger dem högre skatt. Pensionärer har inte heller jobbskatteavdrag men de har fått en viss skattesänkning genom höjt grundavdrag.

– Det skulle vara bra om regeringen gjorde något liknande för oss som har sjukersättning, säger Carina Wellton.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.