– Vi gör den här lättnaden för försäkringstagarnas skull, säger generaldirektör Martin Andersson.

Finansinspektionen (FI) vill motverka att livbolag och tjänstepensionskassor kortsiktigt säljer aktier och köper räntebärande tillgångar. Den 27 juni inför därför myndigheten ett frivilligt räntegolv för den så kallade diskonteringsräntan. Golvet gäller under ett år och som motprestation kräver FI att företagen inte delar ut några pengar till sina ägare.

– Vi gör det här för att de inte ska tvingas att agera på ett sätt som kan skada försäkringstagarna bara för att vi just nu har väldigt skakiga marknader. Bolagen måste anpassa sig efter att vi kanske lever i en lågräntemiljö under lång tid, men de ska inte behöva göra panikåtgärder i en situation där det är stökigt. Det är inte bra för försäkringstagarna, säger Martin Andersson.

Nuvarande regelverk fungerar dåligt i kristider och riskerar att driva på en negativ utveckling när livbolag tvingas sälja aktier för att hålla skulden i schack. Skuldsidan, det vill säga det som bolagen har lovat sina kunder, måste marknadsvärderas varje dag. När räntorna faller går skulden upp och då kan bolag tvingas att sälja ut exempelvis aktier för att solvensen sjunker.

Fast grundproblemet, enligt FI, är att livbolagen historiskt sett har ställt ut för höga garantier.

– Det är det som har ställt till det för dem. Vi har sagt att vi är beredda att ha tålamod med en liten sämre buffert i livbolagen under en tid, om de tar tag i de här grundläggande problemen, säger Martin Andersson.

Branschen är positiv till införandet av ett räntegolv. Länsförsäkringar Liv, som pekats ut som ett av de svagare bolagen, menar att de kraftiga räntenedgångarna är ett problem för livbolagen. Skandia Liv, med stark solvens, kallar nödåtgärden för "klok" rent samhällsekonomiskt.

– Själva ligger vi inte i riskzonen, men naturligtvis gynnas vi av en allmänt mer stabil finansmarknad, säger Hans Sterte, kapitalförvaltningschef på Skandia Liv.