Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Filmbolagen i ny offensiv mot fildelare

Foto: Marc Femenia/Scanpix

Svenska filmbolag tar nu i med hårdhandsk­arna mot piratkopiering på nätet. På kort tid har fildelare krävts på tiotals miljoner kronor, visar DN:s kartläggning.

Bara det senaste året har sex personer dömda för fildelningsbrott krävts på sammanlagt 49 miljoner kronor i skadestånd. Ett fall har redan avgjorts. En man i 30-årsåldern dömdes i december 2013 att betala 4,3 miljoner kronor för delning av filmen ”Beck – Levande begravd”.

Summan av den senaste tidens utdömda och krävda skadestånd landar därför på strax över 53 miljoner kronor.

DN:s genomgång av domar och stämningsansökningar visar på ett trendbrott i hur filmbolag hanterar piratkopiering på nätet.

Branschen har dragit fildelare inför rätta i många år, men de flesta som dömts har fått dagsböter eller villkorligt.

Någon enstaka gång har straffet blivit fängelse, men med undantag för den uppmärksammade rättegången mot The Pirate Bay har skade­stånd varit sällsynta.

Det har gjort situationen i Sverige olik den till exempel USA, där flera fildelare har åkt på kraftiga skadestånd.

Exemplen ur den senaste tidens rättsfall är många. Flera av de dömda har inte bara piratkopierat själva utan drivit egna fildelningssajter.

Vissa domar talar därför om tusentals delade filmer, men skade­ståndet räknas utifrån en eller några få titlar.

En 31-åring i mellan-Sverige krävs på 12,5 miljoner kronor för att ha spridit en kopia av komedin ”The Stig-Helmer Story”. I ett enskilt fall i Falu tingsrätt krävs två män på 18 miljoner kronor. I ytterligare ett antal fall uppgår kraven till åtskilliga miljoner kronor.

Vanligtvis väntar bolagen på att personerna ska fällas för brott. Först därefter lägger de till skadeståndskravet. Dessa krav ligger nu hos tingsrätterna i väntan på att tas upp.

Nivån på skadeståndskravet kan jämföras med det som utdelades för The Pirate Bay. De fyra män som fälldes för att ha drivit sajten dömdes att betala 46 miljoner kronor. Domen slogs fast när Högsta domstolen nekade till att ta upp fallet 2012.

Det står nu klart att det fick vidare konsekvenser. Argumenten i så gott som samtliga nya skadeståndskrav hänvisar till hovrättsdomen. Henrik Pontén, jurist på Rättighets­alliansen som företräder svenska filmbolag, bekräftar att den blev en utlösande faktor för processerna han nu driver.

– Den har varit oerhört viktig. Pirate Bay-domen blev brytpunkten i debatten och även brytpunkten juridiskt, säger han.

Även metoden för att räkna ut skadestånden kommer direkt från The Pirate Bay-åtalet. Den bygger på en avancerad modell, beskriven i 16 punkter.

Två delar utgör den största delen av summorna: Dels en ”hypotetisk licenskostnad”, en uträkning av vad det skulle ha kostat fildelningssajten att lägga ut filmen lagligt. Dels en beräkning av ekonomisk skada, i klartext utebliven försäljning av samma film. Den senare vilar på statistiska antaganden om hur många nedladdade filmer det går på en köpt.

Dessutom finns en punkt om ”skada på filmens anseende”, som ytterligare drar upp beloppet. ”Filmer som laddats ned illegalt från internet ses ofta på datorskärmar, mobiltelefon, Ipad eller motsvarande, vilket innebär en kvalitetsförlust”, skriver en konsult på filmbolagens uppdrag. För detta ökas kravet med 200.000 kronor per film.

Varför mindre skärmar skulle vara unikt för piratkopierad film framgår inte.

– Det är upp till domstolen att avgöra. Alla som har begärt skadestånd i en svensk domstol vet att man måste ha på fötterna, säger Henrik Pontén.

Ytterligare 50.000 kronor per verk läggs till för risken att en sekvens eller replik ur filmen lyfts ut och sätts i ett kontroversiellt sammanhang.

Det är möjligt för domstolar att kräva skadestånd men att sänka summan. Det skedde i fallet som handlade om Beckfilmen.

Film­bolagen har där krävt drygt 6,5 miljoner kronor, men fick alltså 4,3 miljoner, eftersom rätten delvis avfärdade filmbolagets argument om vad det hade kostat att erbjuda filmen för laglig nedladdning.

Fakta

Domen mot The Pirate Bay blev startskottet för de skadeståndskrav som nu kommer från filmbolagens sida. Hovrätten kom med sin dom 2010 och i februari 2012 meddelade Högsta domstolen att den inte tänkte pröva målet.

Fyra personer dömdes då till fängelsestraff och ett skadestånd på 46 miljoner kronor. Den gången riktades skadeståndskravet från flera företag inom både film- och musikbranschen.

Att denna dom gick igenom i hovrätten används som argument av filmbolagen när de nu går vidare med krav på miljonskadestånd.

Att utan tillstånd ladda hem eller sprida upphovsrättsskyddat material, till exempel film eller musik, är olagligt.

År 2005 skärptes lagen så att det även blev olagligt att ladda hem upphovsrättsskyddat material. Redan tidigare var det olagligt att sprida upphovsrättsskyddat material till andra.

Att ta del av strömmad film anses dock vara lagligt, även om filmen har lagts upp på ett olagligt sätt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.