Inte sedan den historiska finanskrisen 1931 har världen skådat en liknande global ekonomisk kris. Den svåra period som världen nu genomgår följer exakt samma mönster som sin föregångare.
Börskraschen 1929. Den globala finanskrisen 1931. Oljekrisen på 70-talet. IT-bubblan runt år 2000. Den svenska finans- och fastighetskrisen i början av 90-talet. Det är inte första gången det blåser stormvindar i ekonomin. Både globalt och i Sverige. Men hur skiljer sig finanskrisen 2008 från tidigare kriser?
- Det här är en traditionell finanskris i många avseenden. Jämförelsen är slående lik krisen år 1931. Det är ändrade regler för kreditgivning som gör att man lånar ut pengar som folk sedan inte kan betala tillbaka. Det är nästan löjligt hur likt det är, säger Håkan Lindgren, professor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm.
1931 var det Österrikes största bank Creditanstalt som fick problem med finanserna. Tyska banker hade lånat ut pengar till banken och sedan var det hela i rullning. En finanskris var ett faktum. Den här gången har krisen börjat på andra sidan Atlanten. Eftersom USA är en så pass stor ekonomi har dominoeffekten varit kännbar världen över.
I Sverige har det blivit något dyrare att låna pengar och det har dessutom uppdagats att Swedbank haft affärer med den krisdrabbade amerikanska investmentbanken Lehman Brothers. Men skillnaden från 1931 är att staten har varit mer aktiv den här gången.
- Nu har staten gått in och rensat upp det som de finansiella aktörerna är skyldiga till. 1931 var det massvis av amerikanska delstatsbanker som gick omkull. Det blev panik och rusningar för att ta ut pengar. Tack och lov har myndigheterna agerat mer nu, säger Lindgren.
Men Sveriges roll i finanskrisen är inte riktigt densamma som 1931. Sverige har ingen Kreuger den här gången, konstaterar Lindgren. Den svenske företagaren och finansmannen Ivar Kreuger hade byggt upp ett imperium som inte klarade av den ekonomiska krisen. Koncernen hade kopplingar till utländska krisdrabbade banker. Krisen ledde till att Kreuger tog sitt liv.
- Det var ett stort slag för Sverige när koncernen gick omkull. Börsen stängde dessutom efter Kreugers självmord. Som läget är nu ser det inte ut som om Sverige kommer drabbas lika hårt den här gången, säger Håkan Lindgren.
Börskraschen, IT-bubblan och oljekrisen var förvisso kriser, men inga finanskriser. Det har inte skådats en liknande global finanskris på nästan 80 år. Helt enkelt för att man tog lärdom av det som skedde då. En reglerad kreditmarknad infördes.
Men 1991, ett par år efter att kreditmarknaden åter hade avreglerats, var en svensk kris på intåg. Men precis som nu var staten snabbt framme och ingrep.
- Det måste till om inte penningsystemet ska ramla ihop, säger Lindgren.
Fyra till fem år. Så lång tid brukar det ta innan en finanskris är över. Det är inget som löser sig över en natt.
- Av erfarenhet från andra kriser så skulle jag säga att finanskrisen gissningsvis är över år 2012. Sedan kommer en saneringsperiod efteråt. Hela Göran Perssons första period som statsminister var det till exempel sanering som gällde efter krisen 1991, säger han.
Och vilka efterverkningar 2008 års finanskris kommer att få går inte att förutspå. Lindgren berättar att 1931 års stora kris bland annat var en förutsättning för att Hitler kom till makten i Tyskland.
- Det var riktigt hemska konsekvenser. Det hoppas jag att vi slipper, säger han.