Oron för att Lettlands ekonomi ska kollapsa tilltar. Centralbanken har stödköpt valuta och misslyckats med att låna pengar på finansmarknaden.
Hot från lettiska politiker om att inte skära i sin budget för att få nödlån, populistiska utspel kring att lagar som ger letter rätt att bli av med sina bolån genom att lämna tillbaka nycklarna till banken och svenska politiker som hotar med indragna lån.
Turerna har varit många och nu straffas Lettland av finansmarknaden. Den senaste tiden har priset för långivare att försäkra sig mot att Lettland inte klarar av att betala på sina lån stigit kraftigt. Försäkringen köps på den dåligt genomlysta marknaden för kreditderivat, så kallade Credit Default Swaps.
För varje utlånad hundralapp kostar det i över 5 kronor att försäkra sig mot en lettisk lånekollaps. Översatt i procent innebär det att marknaden då tror att det finns en 30-procentig risk att landet helt och hållet ställer in sina betalningar. Bara krisdrabbade Ukraina, Venezuela och Argentina bedöms ha högre risk.
– Det beror på devalveringsspekulationerna och osäkerheten kring både lån från Sverige och den politiska ledningens utspel, säger Annika Lindblad, makroanalytiker på Nordea i Finland.
Enligt Nordeas beräkningar har Lettland tillräckligt med lån från IMF och EU för att landet ska klara sig till i slutet av mars utan att råka i penganöd.
Den 28 oktober presenterar Lettlands regering sin budget. Sedan ska IMF bedöma om landet följer nödlånskraven. Ett besked väntas först i slutet av november.
– Om devalveringsspekulationerna tilltar får Lettland förstås svårt att finansiera sig på den privata marknaden, säger Annika Lindblad.
Lettlands fempartiregering gick i går ut med att man ska komma överens om att spara ytterligare 2,5 miljarder kronor genom skattehöjningar och besparingar. Detta för att komma upp i det totala kravet från IMF på 4,7 miljarder kronor.