Ekonomi

Finanspolitiska rådet sågar regeringen

Foto: Roger Turesson/DN

Regeringen får skarp kritik från Finanspolitiska rådet, som anser att de offentliga finanserna måste stärkas snabbare. Överskottsmålet på 1,0 procent av BNP borde uppnås till 2018 och att dröja längre innebär ett brott mot det finanspolitiska ramverket, hävdar rådet.

Finanspolitiska rådet kommer i dag med sin årsrapport, som innebär en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Sedan förra året har Sverige bytt regering, men varken den föregående Alliansregeringen eller nuvarande S-MP-regeringen får godkänt när det gäller hanteringen av offentliga överskottsmålet. Båda har, enligt rådet, försökt tänja alltför mycket på gränserna.

Sveriges ekonomi närmar sig balans redan under 2016 och redan då skulle det egentligen finnas anledning att uppnå överskottsmålet, menar rådet. Men detta låter sig inte göras så snabbt när de offentliga finanserna för närvarande går med relativt stort underskott. Men de offentliga finanserna borde stärkas med 0,5 procentenhet av BNP per år, så att målet på 1,0 procents överskott ska nås till 2018, framhåller Finanspolitiska rådet.

Med detta underkänner man finansminister Magdalena Anderssons resonemang om att överskottsmålet inte bör uppnås förrän 2020, av hänsyn till konjunktur och sysselsättning. Rådet betonar i stället att regeringen inte får dröja, om den ska hålla sig till det finanspolitiska ramverket där målet på 1,0 procents överskott ska gälla genomsnittligt över en konjunkturcykel. Då måste regeringen vara beredd att strama åt under en konjunkturuppgång, även om det på kort sikt känns besvärligt.

Principen om betalning krona-för-krona av nya offentliga utgifter - som Magdalena Andersson och hennes företrädare Anders Borg har hållit sig till - räcker inte, poängterar Finanspolitiska rådet. Utöver beslutade reformer så ökar utgifterna för sjukförsäkringen, migrationen och integrationen, på ett sätt som styrs av det ökade antalet sjukfall och asylsökande med flera. För att möta detta vill rådet att regeringen på andra områden ska föra en stramare politik, oavsett om det sker med utgiftsbesparingar eller skattehöjningar.

Regeringen är dock i stället inne på att ersätta det nuvarande överskottsmålet med ett balansmål för de offentliga finanserna. Finanspolitiska rådet är inte främmande för detta, men vill i första hand lyfta ut det allmänna pensionssystemet ur beräkningen. Samtidigt varnar man för uppfattningar, som förekommer i allmänna debatten, om att ändring av målet skulle ge utrymme för en mer expansiv finanspolitik.

En annan besk slutsats från Finanspolitiska rådet är att regeringen kommer att få mycket svårt att nå sitt mål att Sverige ska ha lägsta arbetslösheten i EU till 2020. Det skulle kräva genomgripande åtgärder för att få ner den strukturella arbetslösheten som inte går ihop med nuvarande politik. Höjningen av taket för a-kassan och slopandet av de lägre socialavgifterna för ungdomar bidrar tvärtom, enligt rådet, till att öka antalet arbetslösa.

Fakta: Finanspolitiska rådet.

Är en myndighet som har till uppgift att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Rådet består av sex fristående ledamöter med John Hassler som ordförande, Irma Rosenberg som vice ordförande samt Anders Björklund, Hilde C Bjørnland, Yvonne Gustafsson och Oskar Nordström Skans.