– Kärnkraftsmotståndet är rätt så återhållsamt. Det har till exempel inte ordnats några stora demonstrationer, säger Ilkka Ruostetsaari, professor och forskare i energipolitik vid Tammerfors universitet.

Det finns inte någon enskild orsak till att det finländska samhället är så positivt till kärnkraft, men mycket handlar om skogsindustrin, säger Ruostetsaari.

– Kärnkraften ses som en teknik som ger billig energi som ska trygga konkurrenskraften och skogsindustrin, säger Ruostetsaari.

Pyhäjoki, orten där det nya kärnkraftverket ska byggas, ligger 16 mil från Skellefteå. Ann-Christin Westerlund (S), ordförande i kommunfullmäktige, tror inte att det nya kärnkraftverket kommer att skapa någon större oro på den svenska sidan.

– Det finns säkert de som kommer att bli oroade och det finns också intressegrupper som är mot kärnkraft. Men på det stora hela tror jag inte att det är så många som blir oroade, säger hon.

Finlands riksdag fattade i fjol principbeslut om att bygga ytterligare två kärnkraftverk, med byggstart 2014. Kraftbolaget Fennovoima ska nu utse entreprenör för bygget, som kan starta först 2015.

Det andra kraftverket byggs vid kärnkraftsanläggningen Olkiluoto söder om Björneborg. Där ska också ett slutförvar i bergrum för använt kärnbränsle byggas.

Efter kärnkraftskatastrofen i japanska Fukushima i mars beslutade Tyskland att avveckla kärnkraften. I Sverige har inget definitivt beslut om kärnkraftens framtid fattats. Men många länder i världen satsar på kärnkraft. Enligt Ruostetsaari har kärnkraften fått draghjälp av klimatpolitiken.

Miljörörelsen anser att den utvecklingen är olycklig. I Finland har de energipolitiska besluten hindrat utvecklingen av alternativ energi och bundit landet vid föråldrad teknik.

Enligt Greenpeace blir Finland det land som producerar mest radioaktivt avfall per person i världen — och det utan att slutförvaringsproblemet är tillfredsställande löst.