Förra året tillverkade de 16 anställda på AB Myntverket i Eskilstuna 200 miljoner svenska och utländska mynt. När Riksbanken skulle upphandla tjänsten för kommande år anmälde sju mynttillverkare sitt intresse. Det svenska Myntverket slogs ut samtidigt som serbiska Narodna Banka Srbije, tyska Staatliche Münzen Baden-Württemberg och Belgiens nationella myntverk.
Svenska Myntverket AB föll på att det inte framgick om det hade någon miljöpolicy.
De tre som kvalificerade sig var Royal Mint i Storbritannien, Spaniens Real Casa de la Moneda samt Myntverket i Finland AB (Rahapaja OY).
Av dem var det bara Myntverket i Finland som lämnade in ett slutligt anbud, och därmed är det klart att de svenska guldtiorna, femkronorna, enkronorna och femtioöringarna kommer att tillverkas i Vanda nära Helsingfors framöver. Avtalet gäller i tre år, med möjlighet till maximalt tre års förlängning.
Myntverket i Finland AB äger sedan 2002 det svenska AB Myntverket.
Riksbankens tilldelningsbeslut är undertecknat den 23 oktober 2007 av Agneta Rönström, administrativ chef på Riksbanken.
- Vi följer Lagen om offentlig upphandling. Enligt vår bedömning uppfyller Myntverket inte våra "skall-krav", och det är nödvändigt om man ska kvalificera sig, säger hon.
I kvalificeringsbeslutet står att den som söker anbud ska ha en miljöpolicy som följer en ISO-standard eller liknande. Av Myntverkets beskrivning drar Riksbanken slutsatsen att kravet inte uppfylls.
Är det rimligt att bryta en tusenårig tradition för en sådan här sak?
- Vi måste följa lagen.
Är beslutet oåterkalleligt?
- Ja, om ingen av anbudsgivarna överklagar. Och det tror jag inte sker.
Har beslutet diskuterats i riksbanksfullmäktige?
- Nej. Jag har befogenhet att fatta beslut i sådana här frågor, säger Agneta Rönström.
Barbro Brunman, platschef för AB Myntverket i Eskilstuna, är förkrossad.
- Riksbanken anser att den enda leverantör som är kvalificerad att tillverka Sveriges mynt är det finska myntverket, vår ägare. De är kompetenta, men det är vi också. Ingen har någonsin klagat på oss, tvärtom, vi har ansetts vara ett internationellt föredöme.
Europeiska centralbanken, ECB, har godkänt AB Myntverket för tillverkning av euromynt och cent och Myntverket i Eskilstuna tillverkar till exempel Sloveniens euromynt.
- Det här kommer att uppfattas som att vi har misskött oss. Det känns tungt.
Barbro Brunman hävdar att AB Myntverket har en bra miljöpolicy, men att Riksbanken har gjort underlaget för anbudet onödigt komplicerat. Det underlag som dög i förra upphandlingen föll igenom nu. På Myntverkets egen hemsida står det: "Vi är ISO 9.000-godkända".
Det som smärtar henne mest är att det historiska arvet av 1012 års obruten mynttillverkning i Sverige nu förskingras.
De som arbetar med att tillverka de svenska mynten är anslutna till Seko. Janne Rudén, Sekos ordförande, tycker att det är ofattbart att Riksbanken låtit det svenska AB Myntverket falla på en teknikalitet.
- Nog tusan ska vi kunna göra våra mynt själva. Har vi inte råd med det?